Tema: Kunskap

DEN KUNSKAPSSÖKANDES ADAB http://rahma.se/3540/ 2012 © Kultursälskapet Damas 1. Ren niyya (avsikt) Den som vill söka hadithkunskap måste ha avsikten att göra det för Allahs skull. Han måste lämna sina världsliga bekymmer och rena sitt hjärta från önskningar och ambitioner som hör till denna värld. 2. Karaktär och adab Han ska visa god karaktär och bemöda sig om ett gott uppförande. Han ska anstränga sig för att uppnå det han söker, och be Allah att underlätta hans strävan, leda honom mot målet och ge honom tawfiq. ...

Har du funderingar kring hemundervsning – “homeschooling”? Eller är du bara allmänt intresserad av den svenska statens ateistiska utbildlningsparadigm? Läs då den här rapporten! Den är skriven på engelska, men handlar i allra högsta grad om Sverige. Den svenska riksdagen röstade bort en mänsklig rättighet tisdagen den 22 juni 2010. Enligt författaren C.C. Warren bryter...

Sheikh Salahuddin Barakat: INTRODUKTION TILL SUNNI ´AQIDA Lektion 1: Introduktion Lektion 2: Definitionen av Ahl as-Sunnah wal Jama’a Lektion 3: Om utvecklingen av Ahl as-Sunnahs troslära Lektion 4: Ahl as-Sunnahs metodik för att härleda troslära Lektion 5: Om intellektets roll i trosläran Youtube spellista: http://www.youtube.com/watch?v=eiBtUW1ooZQ&list=PLRQ3cg94EWU7F8PD4QpGOwYWMt_9zjZfI&index=1&feature=plcp Sh. Salahudin Barakat har lektioner Varje lördag och söndag kl. 18-19 i Förening Samerkand, Videdals Torg 5, Malmö Dessa föreläsningar spelades in ht-2012

STATEN OCH IMAMERNA Utvecklingen av det islamiska läroväsendet: Från moské och madrasa till statlig institution Under islams första århundraden fanns inga specifika institutioner för utbildning, och den undervisning som förekom var förlagd till moskén. I denna miljö etablerades dock informella strukturer för lärande, och studenter valde att samlas kring en lärd person som berättade vad han kunde om islamisk teologi. Det var utifrån dessa diskussioner och ”föreläsningar” som de olika islamiska vetenskaperna sedan växte fram och det var här som grunderna till den islamiska teologin fastställdes. Men från och med 1000-talet etableras en ny institution för undervisning och vid denna tidpunkt öppnar till exempel Nizam al-Mulk en madrasa-skola i Bagdad. ... Statsmakten var sällan eller aldrig den drivande kraften bakom etableringen av dessa institutioner. Tillsättningen av lärartjänster eller innehållet i undervisningen överlämnades vanligtvis till de religionslärdes kontroll och den sittande politiska makten förhöll sig neutral till hur skolorna fungerade i praktiken. De religiösa stiftelser som finansierade och stöttade madrasa-skolorna förändrade egentligen inte förutsättningarna för kunskapsöverföring... ----- Gilla rahma.se - https://www.facebook.com/gilla.rahma.se

Hadith och Sunna – är det samma sak? KAN MAN ETABLERA SUNNAN DIREKT FRÅN HADITHER? av Abdulghafur Starck Bekände sig majoriteten av as-salaf as-salih till en metodologi som gick ut på att allt som har bekräftats från Profeten, salla Allahu ´alayhi wa sallama, ska implementeras, utan någon egentlig förståelse för fiqh och dess underliggande principer och metodik? Nej. Är haditherna det enda beviset för vad sunnan är? Nej. ...... (forts) Gilla rahma.se - https://www.facebook.com/gilla.rahma.se

QAANUUN AL-TA’WIIL Regler för figurativa tolkningar Av Imam al-Ghazali Ur Majmu’a Rasaa’il – ett samlingsverk som innehåller flera av hans skrifter Översättning och bearbetning av Abdulwahid Morrone Vid en första ytlig anblick kan man få intryck av att det råder en konflikt mellan logik (ma’qūl) och skrift (manqūl). De som ägnat sig åt denna fråga...

Ur “Al-Muqaddima” av Abd Al-Rahman Ibn Muhammad Ibn Khaldun (d. 808 H. i Kairo) © Copyright för svensk översättning: Ingvar Rydberg och Alhambra Förlag 2002 Teologi Detta är en vetenskap som med rationella argument försvarar trosartiklarna och för kastar förnyare, vilkas dogmer avviker från de första muslimernas och den islamska ortodoxins. Den verkliga kärnan i...

Hadith om kunskap: SAYYIDUNA ALI’S FÖRMANING TILL KUMAYL B. ZIYAD Kumayl b. Ziyad sade: ´Ali b. Abi Talib tog min hand och förde ut mig i riktning mot “al-Jannan”. När vi kom ut i öknen satte han sig. Sedan drog han ett djupt andetag och sade: O Kumayl ibn Ziyad: Hjärtan är kärl, och de bästa är de som (lyssnar och) bevarar. Lägg därför vad jag säger dig på minnet: Människor är av tre slag: - den fulländade läraren och fostraren (al-´alim al-rabbani) - den som tillägnar sig kunskap och är på vägen mot frälsning - och den sensationslystna folkmassan, som löper efter alla som ropar och böjer sig efter varje vind, som inte vägleds av kunskapens ljus och inte finner en fast grund att stå på. Kunskap är bättre än rikedom. Kunskap skyddar dig, men rikedomen måste du skydda. Kunskapens zakat är de goda handlingar den ger i vinst, men rikedom avtar när den ges ut. Kärlek till de lärda är den skuld man blir skyldig. Kunskap inbringar den lärde lydnad (inför Allah) under hans livstid och ett gott omnämnande (inför Allah) när han dör – men när rikedomen tar slut inbringar den inget mer. De som samlat rikedomar var döda medan de ännu levde – men de lärda lever kvar så länge tiden består. Även då de själv är frånvarande, finns deras bild närvarande i våra hjärtan. O! här – han tecknade med handen mot sitt bröst – här finns i sanning kunskap. Kunde jag bara finna någon som kan bära den! Nog finner jag den som lyssnar, men han är inte förtroende värd. Han gör religionen till ett redskap för världsliga mål. Han vänder Allahs bevis mot Hans Bok, och Hans gåvor mot Hans tjänare. Han plockar upp korn av kunskap från dem som känner sanningen, men saknar den insikt som ger kunskapen liv. Tvivel ansätter honom så snart något tvetydigt uppstår. Han kan inte ta ställning till varken det ena eller det andra [1]. En annan hänger sig måttlöst åt njutningar, och låter sig styras av sina begär, eller ägnar sig åt att samla pengar och lägga skatter på hög. Ingen av dem är lämplig för att kalla till religionen. De kan närmast liknas vid betande boskap. På så sätt dör kunskapen, när att dess bärare dör. ...(forts)... http://rahma.se/4361/hadith-ali-kumayl/

Ibn Khaldun: OLIKA SORTS VETENSKAPER Utdrag ur Muqaddimah av Ibn Khaldun Vetenskaperna som folk intresserar sig för i städerna och som de förvärvar och för vidare genom undervisning är av två slag: ett som är naturligt för människan och frukten av hennes tänkande och ett av ett traditionellt slag som hon bär med sig från generation till generation. 1. De filosofiska vetenskaperna Det första slaget omfattar de filosofiska vetenskaperna. De är de som människan förvärvar naturligen genom sin tankeförmåga. Hennes mänskliga förnimmelser leder henne att bli varse föremål, problem, argument och undervisningsmetoder. Hon inser sålunda skillnaden mellan vad som är rätt och vad som är fel genom att utöva sin spekulativa och forskande förmåga, som är utmärkande för en tänkande varelse. 2. De traditionella vetenskaperna: Det andra slaget omfattar de traditionella, konventionella vetenskaperna. De härrör alla från information som baseras på den givna religiösa lagens auktoritet. Det finns inget utrymme för intellektet i dem utom för att förbinda vissa detaljproblem med grundläggande principer. Speciella problem som ofta dyker upp innefattas inte i den allmänna traditionen i och för sig. Därför behöver de anknytas till denna tradition genom något slag av analogiskt resonemang (qiyas). Men ett sådant resonemang leds självt från (den traditionella) informationen, vars grundvalar förblir giltiga (och oförändrade). Det är således traditionellt, eftersom det härleds från traditionen. http://rahma.se/26389/

De som vet och de som inte vet Hojja Nasruddin steg upp i predikstolen och började sitt tal till församlingen: – Vet ni vad jag ska tala om idag? – Nej, svarade församlingen. – Om ni inte vet, hur ska jag då kunna förklara det för er? sade Hojjan, och gick därifrån. Nästa vecka steg...

Makt, lag och kunskap i islams historia Av B. Muhammad Inledning Nedanstående är en redovisning av utvecklingen av förhållandet mellan makt, lag och kunskap genom islams historia, så som den framställs i Albert Hourani’s bok “De arabiska folkens historia”. Boken spänner över många olika aspekter av samhällsutvecklingen. Med stora och ofta svepande penseldrag ger den...

Frågor & svar, kunskap och dhikr | Sh. Muhammad al-Yaqoubi Sheikh Muhammad al-Yaqoubi förklarar betydelsen av ordet “dhikr”,och vikten av att vända sig till de lärda – Ahl al-dhikr – för att söka svar på sina frågor. Från spellistan Sheikh Muhammad al-Yaqoubi på svenska Se fler svensk-textade filmer med Sheikh Muhammad al-Yaqoubi: [archivist query=”filmer=yaqoubi-svensk-text/”]

Tre typer av kunskapssökare OM AVSIKTEN MED ATT SÖKA KUNSKAP av Imam Abu Hamid al-Ghazali Ur inledningen till Bidayat al-Hidaya Vet att människor, med avseende på sökandet av kunskap, befinner sig på olika stadier: ** 1. En person som söker kunskap för att samla färdkost till det eviga livet, utan att ha någon annan avsikt än att vända sig till Allah, den Upphöjde, och nå fram till den Eviga Boningen. Denna person tillhör de framgångsrika. ** 2. En person som söker kunskap som ett hjälpmedel till det världsliga, för att därmed skaffa sig ära, rang och rikedom, och som är medveten om detta och i sitt hjärta känner otillräckligheten av sitt inre tillstånd och lågheten i sin avsikt. Han tillhör dem som ligger i farozonen. ** 3. Den tredje är en person som helt och hållet fallit under satans inflytande. Han använder sin kunskap som ett medel till att nå rikedom, skryta med sin ställning, och stoltsera med många anhängare. Han utnyttjar in kunskap för att ta sig fram överallt, och använder den i sin strävan att uppnå allt det han önskar i denna värld. Därutöver hyser han inom sig en föreställningen om att ha en särskild rang inför Allah, eftersom han uppvisar lärdas kännetecken och följer deras seder i klädsel och tal, medan han – i både yttre och inre bemärkelse – hämningslöst springer efter det värdsliga, som en vild hund springer efter ett köttben. ...forts.... http://rahma.se/26596/ghazali-avsikten-med-att-soka-kunskap/