Imam al-Nawawi: Fyrtio hadither

Med kommentarer av Imam Ibn Daqiq al-‘Id
Översatta till sveneska av Kultursällskapet Damas © Copyright 2007

...

Inledning till Fyrtio hadither

Av Imam Abu Zakariyya Yahya b. Sharaf al-Nawawi

Lov och pris tillkommer Allah, världarnas Herre, Den som upprätthåller himlarna och jordarna, oh som ordnat allt skapat. Han är den som skickat Sändebud – över dem vare Hans välsignelse och fred – för att vägleda dem Han ålagt att följa Lagen, och förklara den med ovedersägliga bevis och uppenbar tydlighet. Jag prisar och lovar Honom för Hans välsignade gåvor och ber Honom att utöka Sin välvilja och generositet.

Jag intygar att ingen gud är värd att dyrkas utom Allah, Den Ende, Han som har övermakten, Den Storsinte, som om och om igen förlåter. Och jag vittnar att vår Mästare Muhammad är Hans tjänare och Sändebud, den Han älskar mest och som står Honom närmast, den bästa av alla skapade varelser, den som Han har hedrat med mäktiga Koranen – det oefterhärmliga under som forfar att verka genom årens lopp – och med Sunnan som upplyser dem som söker den rätta vägen; han som gavs den särskilda gåvan att med väl valda, sammanfattande ord visa vidsyntheten i religionen – må Allah’s välsignelser och fred vara med honom och med alla andra Profeter och Sändebud och deras familjer och med alla andra rättrådiga människor.

Det har berättats för oss från ´Ali ibn Abi Talib, ´Abd Allah ibn Mas´ud, Mu´ad ibn Jabal, Abul Darda’, Ibn ´Umar, Ibn ´Abbas, Anas ibn Malik, Abu Hurayra och Abu Sa´id al-Khudri – må Allah finna välbehag i dem – med många olika berättarkedjor och i olika versioner, att Profeten (må Allah välsigna honom och sända fred över honom) sade: { Den som för mitt Ummas räkning bevarar fyrtio hadither som rör dess religion, kommer Allah på Återuppståndelsens Dag att uppväcka bland de rättskunniga och lärda } eller enligt en annan lydelse:
{ … honom kommer Allah att återuppväcka som en rättskunnig och lärd. }

Och enligt en version av Abul Darda’:
{ … och på Återuppståndelsens Dag kommer jag att tala till hans förmån och vittna för honom. }

Och enligt Ibn Mas´uds version:
{ Det kommer att sägas till honom: Gå in i Paradiset genom vilken dörr du vill! }

Och enligt Ibn ´Umars version:
{ Han kommer att skivas in i de lärdas gemenskap och samlas bland martyrerna. }

De lärda är överens om att det är en svag hadith trots att den förmedlats genom många berättarkedjor. De lärda – må Allah finna välbehag i dem – har sammanställt otaliga skrifter i detta ämne. De första som jag hörde hade utarbetat en sådan skrift var ´Abd Allah ibn al-Mubarak, sedan den lärde vägledaren Muhammad ibn Aslam al-Tusiyy, sedan al-Hasan ibn Sufyan al-Nasawiyy, Abu Bakr al-Ajuriyy, Abu Bakr Muhammad ibn Ibrahim al-Asfahaniyy, al-Daraqutniyy, al-Hakim, Abu Nu´aym al-Asfanabiyy, Abu ´Abd al-Rahman al-Sulamiyy, Abu Sa´id al-Maliniyy, Abu ´Uthman al-Sabuniyy,

Muhammad ibn ´Ábd Allah alAnsari, Abu Bakri al-Bayhaqiyy och oräkneliga andra från tidigare och senare gererationer. Jag bad alltså Allah att vägleda mig till det bästa för att sammanställa fyrtio hadither, efter dessa lärda imamers och hadithmästares förebild.

De lärda är överens om att det är tillåtet att handla enligt svaga hadither när det gäller goda handlingar utöver de obligatoriska. Mitt beslut grundar sig dock inte på denna hadith, utan på Profetens (må Allah sända välsignelser och fred över honom) uttalanden enligt sahih hadihter:
{ Må de av er som varit närvarande och bevittnat framföra det till dem som är frånvarande! }

Och på hans (må Allah sända välsignelser och fred över honom) uttalande:
{ Må Allah ge ljus åt den som hör mina ord, minns dem och sedan återger dem så som han hört dem. }

Därutöver finns det bland de lärda de som samlat fyrtio hadither om trons grunder (dvs. ´aqida), och andra om trons grenar (dvs. fiqh), om jihad, om zuhd (asketism), om adab (uppförande), om hur man håller tal etc. Allt detta är goda målsättningar – må Allah finna välbehag i dem som hyst dessa avsikter. Min tanke var att jag skulle samla fyrtio hadither som är viktigare än alla dessa, fyrtio hadither som inbegriper dem alla, där varje hadith ger uttryck för religionens grundläggane principer, hadither som de lärda beskrivit med uttyck som ”ett nav kring vilket Islam kretsar”, eller ”denna hadith utgör halva religionen” eller ”en tredjedel” eller liknande.

Jag ställde dessutom kravet att dessa fyrtio hadither skulle vara sahih. De flesta är hämtade ur Bukharis och Muslims sahih-samlingar, men jag har återgivit dem utan berättarkedjor, för att det ska bli lättare att minns dem, och för att de ska bli till nytta för en större allmänhetallmän, insha Allah. Vidare har jag lagt till ett kapitel som förklarar hur ovanliga ord uttalas och vad de betyder.

Var och en som längtar efter livet efter detta bör känna till dessa hadither, pga. de viktiga saker som sammanfattas i dem, och pga. att de riktar uppmärksmamheten mot samtliga lydnadshadnlingar. Allt detta är uppenbart för den som reflekterar över det. Till Allah sätter jag min lit, åt Honom överlämnar jag mig, och i Honom vilar jag. Honom tillkommer lov, pris och välsignelser – Han är den som ger framgång och skydd från felsteg.


Övers: bmk/acn
2012 © Kulutrsällskapet Damas


Översättning och kommentar baserade på kommentaren av Ibn Daqiq al `Id
Recitation av varje hadith med tajwid av Qari Yasir ibn Ahmad al-Faylakawi - القارئ ياسر الفيلكاوي
Visa alla 42 haditherna

Om Imam al-Nawawi:
Kort biografi
Imam al-Nawawi i våra hjärtan
Sh. Gibril Haddad: Imam al-Nawawi and Dar al-Hadith

Fler Resurser:

I'´rab.

Umar Umari: I3rab al-Aba´in al-Nawawiyya (arabiska, pdf)

Sharh Ibn Daqiq al-´Id .

Imam Ibn Daqiq al-´Id: Sharh al-Arba3in al-Nawawiyya (arabiska, pdf)

kutub.nur.nu

Sharh av Imam al-Nawawi .

Imam al-Nawawi's egen kommentar till hans Fyrito Hadither (arabska, pdf)

kutub.nur.nu

al-Haytami: Al-Fath al-Mubin.

Imam Ahmad al-Haytami: Al-Fath al-Mubin, Dar al-Minhaj (arabiska, pdf)

kutub.nur.nu

Mufti ´Ali Gooma: Inledning.

Mufti ´Ali Gooma föreläser ur inledningen till Imam al-Nawiwis Fyrtio hadther
(arabiska med engelsk undertext, youtube)

Bokrekommendation / bokus.com:.

Mokrane-Guezzou: A-treasury-of-hadith

English translation of Ibn Daqiq al-Id's Commentary on Forty Nawawi
Kube Publishing Ltd (engelska)


Länkar: Warning: json_decode() expects parameter 1 to be string, array given in /storage/content/74/103474/rahma.se/public_html/wp-content/snippets/refs-and-media.snippet.php on line 100 Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /storage/content/74/103474/rahma.se/public_html/wp-content/snippets/refs-and-media.snippet.php on line 102

Hadith nr 1

Arabisk text | Spela upp
h01_text
Det har förmälts [via isnad] att de troendes ledare Abu Hafs `Umar Ibn al-Khattab (må Allah finna behag i honom) sagt: Jag hörde Allah's Sändebud ( må Allah välsigna honom och sända fred över honom) säga:

Handlingar1 (bedöms)2 endbart efter avsikten, och var och en tillräknas endast det han avsett3. Den vars utvandring var [ämnad] för Allah och Hans Sändebud (bedöms som att) hans utvandring var för Allah och Hans Sändebud, och den vars utvandring var (ämnad) för att uppnå (något i) denna värld eller för att ta en kvinna till hustru, (bedöms som att) hans utvandring var för det (ändamål) han utvandrade för.

Detta har förmedlats av de två främsta bland alla hadith-berättare, Abu `Abd Allah Muhammad ibn Isma`il ibn Ibrahim ibn al-Mughira ibn al-Bardizbah al-Bukhariyy och Abu al-Husayn Muslim ibn al-Hajjaj ibn Muslim al-Qushayriyy al-Naisaburiyy, i deras två sahih-samlingar som är de mest tillförlitliga böcker som skrivits.

  1. Med handlingar avses här sådana handlingar som bedöms enligt Shari`a, som t.ex. bön och zakat.
  2. `Ulema har tolkat denna hadith på två sätt. Det första: att en handling endast är giltig om en avsikt ligger till grund för den. Det andra: att handlingen inte är fullständig utan avsikt. Avsikt utgör t.ex. enligt många lärda ett villkor för att wudu' och ghusl ska vara giltiga, i enlighet med den första tolkningen. De lärda som säger att avsikt inte är ett nödvändigt villkor för giltighet av wudu' och ghusl stöder sig på den andra tolkningen.
  3. Imam al-Nawawi påpekar i sin kommentar att här menas sådant som kräver en specifik avsikt. När man t.ex. vill utföra en obligatorsk bön som man missat, så räcker inte den allmänna avsikten att utföra bön, utan man måste också specificera vilken bön man avser, t.ex. zhuhr, `asr etc.
Denna hadith har en mycket central ställning i Islam. I Imam al-Bukharis Sahih-samling står den som första hadith. Den nämns ofta i inledningen till böcker, för att påminna den som söker kunskap om att först rena sina avsikter. Många bedömningar i den islamiska rättsläran bygger på denna hadith. Imam Ahmad och imam al-Shafi`i (må Allah vara nöjd med dem) har sagt att den utgör en tredjedel av kunskapen, och andra har sagt att den utgör en tredjedel av Islam – detta eftersom människans gärningar består av det hon gör med hjärta, tunga och lemmar, och avsikten utgör den första av dessa tre.

Abu Dawud sade: Jag har undersökt haditherna och deras isnader och funnit att de [kan reduceras till] fyratusen hadither, och dessa fyratusen kretsar kring fyra hadither:
  1. Al-Nu`man ibn Bashir's hadith: "Det tillåtna är tydligt och det förbjudna är tydligt" [nummer 6 i denna samling]

  2. ovanstående hadith av `Umar

  3. Abu Hurayra's hadith "Allah är ren, och Han tar bara emot det som är rent" osv. [nummer 10 i denna samling]

  4. och Abu Hurayra's hadith: "Till fulländningen av Islam hos en människa hör att hon låter det vara som inte angår henne." [nummer 12 i denna samling]

Hadith nr 2

Arabisk text | Spela upp
h02_text
Det har förmedlats att `Umar (må Allah finna behag i honom) även sagt: En dag medan vi satt hos Allah's Sändebud ( må Allah sända väsignelser och fred över honom), framträdde inför oss en man med bländande vita kläder och alldeles svart hår1, som inte såg ut att vara på resa och som ingen av oss kände. Han satte sig hos Profeten , lät sina knän vila mot hans knän, lade handflatorna på låren och sade: O Muhammad, upplys mig om Islam. Allah's Sändebud sade då:

Islam innebär att du bekänner att ingen gud finns utom Allah och att Muhammad är Allah's Sändebud, att du utför bönen, ger zakat, fastar under Ramadan och vallfärdar till Huset, om du har medel till det.

(Mannen) sade: Du har talat sant. Vi förvånades över att han frågade honom och bekräftade hans (svar)2.

(Mannen) sade: Upplys mig då om Iman (tron). Han sade:
Att du tror på Allah3 och Hans Änglar4 och Hans Böcker5 och Hans Sändebud6 och den Yttersta Dagen7, och att du tror på att både gott och ont är förutbestämt8.

(Mannen)  sade: Du har talat sant.
(Sedan) sade han: Upplys mig då om Ihsan (fulländning). Han sade:
Att du dyrkar Allah som om du såg Honom [inför dig], för även om du inte ser Honom så ser Han förvisso dig1.

(Mannen)  sade: Upplys mig då om (den Yttesta) Tiden. Han sade:
Den tillfrågade vet inte mer än den som frågar.

(Mannen) sade: Upplys mig då om tecknen på den. Han sade:
Att tjänarinnan föder sin herrinna2 och att du ser barfota, nakna, fattiga fåraherdar bygga överdådiga hus3.

Sedan gav sig [mannen] av, och jag stannade kvar en lång stund. Sedan sade han :
`Umar, vet du vem den som frågade var? 

Jag sade: Allah och Hans Sändebud vet bäst. Han sade:
Sannerligen, det var Jibril som kom till er för att undervisa er om er religion (Din).

Muslim förmedlade detta.

  1. Detta visar att man bör klä sig i sina bästa kläder och vinnlägga sig om renhet och prydlighet när man uppträder inför de lärda och andra framstående personer, för så uppenbarade sig Jibril då han kom för att undervisa människorna med sina ord och genom sitt föredöme.

  2. Den kunskap som Profetens kom med fanns inte att tillgå från annat håll, så de förundrades över att en man, som de inte tidigare sett i Profetens sällskap, kunde ställa frågor och bedöma svaren som vore han en expert och granskare.

Trons pelare:

  1. Tron på Allah den Upphöjde innebär att intyga Hans existens med de Egenskaper som beskriver Honom som sublim och fulländad, höjd över alla brister, att Han är en, sann, evig, unik, Skapare av världsalltet, och suverän i Sin vilja.
  2. Dvs. att Hans Änglar är upphöjda tjänare som lyder Honom utan invändningar.
  3. [Dvs. att Hans Böcker är Hans talade Ord som förmedlats till människorna genom Profeterna.]
  4. Dvs. att Allah's Profeter har framfört ett sant Budskap från Honom och klargjort de plikter och förbud Han ålagt människorna; att deras mirakelbevisar deras trovärdighet; och att de bör respekteras utan åtskillnad.
  5. Dvs. att människorna kommer att återuppstå från döden, samlas och ställas till svars inför Allah på Domedagen; att gärningarna kommer att vägas på Vågen (al-Mizan), att Bron (al-Sirat) måste korsas, att goda gärningar belönas i Paradiset och onda bestraffas i Elden.
  6. Dvs. att allt sker enligt Allah's den Upphöjdes plan och vlja. (se kommentaren till hadith nr 4 i denna samling)
De lärda från tidiga och senare generationer har sagt att den som är fast förvissad om allt detta och bekänner det utan att vackla är en sann troende, oavsett om han grundar sin tro på objektiva bevis eller på inre övertygelse.
  1. Olika tolkningar har givits. (a) Till den Yttersta Tidens tecken hör att Islam kommer att erövra nya områden och kvinnor tas till slavar, som kommer att föda barn åt sina herrar. Deras barn blir då deras herrar och herrinnor, eftersom barnen antar faderns rang. (b) Att Islams Lagar kommer att falla i glömska vid den  Yttersta Tiden, så att en man kommer att sälja en slavinna som fött barn åt honom, och att hon sedan går från hand till hand tills dess att hon händelsevis köps som slav av sitt eget barn. (c) Att sederna kommer att förfalla till den grad att barnen behandlar sina mödrar som om de vore deras slavinnor.

  2. Detta uttrycker ogillande mot att bygga hus som är större eller ståtligare än vad behovet påkallar. Det hör till den Yttersta Tidens tecken att de som är svagast och står lägst i rang förhäver sig med skrytsamma byggen.
Liksom sura Fatiha är Koranens moder kan man kalla denna för hadith för sunnans moder, eftersom den sammanfattar alla dess väsentliga drag. Den visar att Islam, Iman och Ihsan är tre aspekter som tillsammans utgör religionen (Din). Den pekar också på att Islam och Iman är olika begrepp: Islam är yttre handling och Iman är hjärtats övertygelse. Av sann Iman följer Islam och dessa fullbordas genom Ihsan.


Hadith nr 3

Arabisk text | Spela upp
h03_text
Det har förmedlats att Abu `Abd Allah ibn `Umar ibn al-Khattab (må Alllah vara nöjd med dem båda) sagt: Jag hörde Allah's Sändebud ( må Allah sända honom väslignelser och fred) säga:

Islam bygger på fem (pelare): Vittnesmålet att det inte finns någon gud utom Allah och att Muhammad är Allah's Sändebud; förrättandet av bönen; givandet av zakat; vallfärden till Huset; och fastan i Ramadan.

Al-Bukhari och Muslim förmedlade detta.


Denna hadith sammanfattar Islams pelare. Jihad räknas inte till dem, eftersom det är fard kifaya och aktuellt endast under vissa omständigheter.

Ordningsföljden i vilken de fem pelarna nämns i denna hadith är anmärkningsvärd – i andra versioner nämns istället fastan före hajj. "Så har jag hört det från Allah's Sändebud ", sade ibn `Umar, och han brukade tillrättavisa dem som återberättade hadithen med den ordningsföljd som återges här.

Hadith nr 4

Arabisk text | Spela upp
h04_text
Det har förmälts att Abu `Abd al-Rahman `Abd Allah ibn Mas`ud (må Alllah finna behag i honom) sagt: Allah's Sändebud må Allah sända fred och välsignelser över honom, den sannfärdige och den besannade1, berättade för oss:

Var och en av er [har varit] en droppe som samlats2 i sin moders sköte under fyrtio dagar. Sedan fästs han som ett bihang under samma tidslängd, därefter blir han till ett stycke oformat kött under samma tidslängd. Efter detta nedsänds en Ängel, som blåser in en själ i honom, och som mottagit fyra befallningar3: att nedteckna hans försörjning, hans livslängd, hans gärningar, och om han ska bli olycklig eller lycklig4. Och vid Allah – ingen gud finns utom Han – någon av er (kan) handla som Paradisets folk, tills att endast en armslängd skiljer honom från det, sedan hinns han upp av det som är skrivet, och (börjar) handla som Eldens invånare och träder in i den5. Och sannerligen, någon bland er (kan) handla som Eldens folk, tills att endast en armslängd skiljer honom från den, sedan hinns han upp av det som är skrivet, och (börjar) handla som Paradisets invånare och träder in där6.

Muslim förmedlade detta.

  1. Dvs. han talar sanning, och Budskapet han kommit med är bekräftat som sant.
  2. Det förklaras i en hadith av Ibn Abi Hatim att säden cirkulerar i kvinnans kropp under fyrtio dagar innnan Allah samlar den på ett ställe i moderns sköte och ger den fäste där.
  3. Efter fyrtio dagar blir fostret till en människa, och en Ängel sänds ned som har till uppgift att nedteckna vad Allah den Upphöjde förutbestämt om hennes liv.
  4. Dessa fyra saker nedtecknas: Hur hon ska försörjas, hur länge hon ska leva, hur hon kommer att handla och om hon kommer att uppnå lycka eller olycka i det kommande livet.
  5. Dvs hans tidigare handlandingar var i verkligheten inte sådana som leder till Paradiset, utan de utfördes endast för syns skull (riya'). Detta gäller jämförelsevis få.
  6. Enligt en sahih hadith har Profeten sagt: "Handlingar [bedöms] efter hur de avslutas" (إنما الأعمال بالخواتيم). Hadithen pekar på att man inte kan vara säker på att ens egna gärningar leder till Paradiset, utan man bör sätta sitt hopp till Allah's barmhärtighet. Ett tecken på Hans barmhärtighet är att många som utfört onda gärningar under sitt liv till sist ångrar sig och utför en god gärning som – genom Allahs nåd – leder dem till Paradiset.
Till trons pelare hör tron på Förutbestämmelsen (al-qadar – القدر), dvs. att Allah den Upphöjde har skapat allt gott och allt ont, och förutbestämt skapelsens öde i enllighet med Sin Kunskap, Vilja och Makt.



[Imam al-Nawawi säger i sin kommentar till hadtih nr 2 i denna samling att Förutbestämmelsen är av fyra slag:
  1. det som Allah den Allvetande förutbestämt före skapelsens tillkomst, och som ingen skapad varelse har kunskap om;
  2. det som skrivits på den Uppbevarade Tavlan;
  3. det som en Ängel befalls nedteckna vid en människas tillblivelse i enlighet denna hadith;
  4. de händelser som påskyndar det öde Allah den Allvetande förutbestämt.
Kunskapen om vad Allah den Allvetande förutbestämt är en hemlighet som ingen skapad varelse känner till, inte ens Änglarna eller Profeterna, och den är evig och oföränderlig. Det som skrivits på Tavlan är däremot sådant som Han givit vissa utvalda Sändebud kunskap om, och det kan suddas ut och ändras genom människornas handlingar. Därför bör man inte avstår från att handla, ty för var och en underlättas den väg han är ämnad för, enligt Koranens Sura al-Layl, aya 4-10:

(* Sannerligen, ni strävar mot olika (mål). För den som ger (av sina ägodelar), fruktar (Allah) och vittnar om sin tro på det goda – för honom ska Vi jämna vägen till det goda. Men den som är girig och sig själv nog, och som förnekar det goda – för honom ska Vi jämna vägen till elände. *)

Allt detta tillhör Ahl al-Sunnah's tro, och bör accepteras utan förbehåll eller ifrågasättande. Att fördjupa sig i sådant som Allah dolt för människorna inger tvivel och osäkerhet; att tänka på Hans uppenbara välsignelser och gåvor stärker däremot förvissningen och tacksamheten gentemot Honom.]

Hadith nr 5

Arabisk text | Spela upp
hadith 5
Det har förmälts att de troendes Moder `Aisha (må Allah finna behag i henne) sagt:
Allah's Sändebud ( må Allah sända honom välsignelser och fred) sade:
 
Den som inför något nytt som inte hör till denna vår sak tillbakavisas1

Al-Bukhari och Muslim förmedlade detta. Muslims version lyder:

Den som handlar på ett sätt som inte överensstämmer med vår sak2 tillbakavisas. 


  1. Dvs. hans handling är ogiltig.

  2. Dvs. som inte överensstämmer med vad som fastställts genom Profetens sunna.
Denna hadith visar att varje omdaning av religionen tillbakavisas och att handlingar som har sin grund i nypåfund (bid`a) är ogiltiga och värdelösa, eller rentav bör förbjudas, detta oavsett om man själv kommit med påfundet eller följer någon annans påfund. Däremot avses inte sådant som tillförts religionen efter Profetens levnad, om det överensstämmer med hans sunna, som t.ex. att nedteckna Koranen på pappersark; eller att, som de rättslärde i de olika rättskolorna, lösa oklarheter ned hjälp av principer som återförs till Profetens uttalanden och handlingar; eller att sammanställa böcker om grammatik, matematik, arvsrätt eller andra vetenskaper som är i enlighet med Profetens sunna – allt sådant betraktas inte som bid`a.

Hadith nr 6

Arabisk text | Spela upp
h06_text
Det har förmälts att Abu `Abd Allah al-Nu`man ibn Bashir (må Allah vara nöjd med honom) sagt: Jag hörde Allah's Sändebud säga:

Det tillåtna är tydligt och det förbjudna är tydligt. Mellan dessa två ligger sådant som är tvivelaktigt och som inte många människor har kunskap om1. Den som fruktar det tvivelaktiga fredar sin religion och sin heder, men den som uppehåller sig inom det tvetydligas (område) hamnar snart inom det förbjudna – som en herde, som vallar (sina får) kring ett privat område, knappast kan undgå att de hamnar innanför det2. Visst har varje kung ett privat område, och visst har Allah sitt privata område: förvisso, Allah's privata område är Hans förbud. Visst finns i kroppen ett stycke kött, om det är friskt så är hela kroppen frisk, och om det är förstört så blir hela kroppen förstörd – det är förvisso hjärtat3.

Al-Bukhari och Muslim förmedlade detta.

  1. Med det tvivelaktiga menas sådant som det finns motstridiga bevis om i Koranen och sunnan, och som de flesta lärda avstår från att ta ställning till.
  2. Dvs något av hans får kommer sannolikt att gå in i det förbjudna området, eftersom de strövar omkring utan att han kan ha uppsyn över vart och ett.
  3. Ordet qalb (hjärta) är besläktat med ordet taqallub (föränderlighet och obeständighet). Hjärtat är något litet, men värdefullt, som man bör skydda från skadliga inflytanden. Det är sätet för al-`aql – förståndet (*), som Allah utmärkt människorna med, och det styr kroppens lemmar till att utföra goda och onda handlingar. Vi ber Allah den Upphöjde att bota våra hjärtan och vända dem mot Honom i lydnad.
(*) Se Koranen [Sura al-Hajj 22:46]: (* Har de då inte hjärtan att förstå med? *) 

Abu Dawud sade att Islam kretsar kring fyra hadither, varav denna är en.

Att avstå från det som är explicit förbjudet är taqwa (frukan inför Allah). Att avstå från  det dunkla är wara` (återhållsamhet).

I en sahih hadith som berättas från sayyidatuna `Aisha (må Allah finna behag i henne) berättas om ett fall där två av Profetens följeslagare – Sa`d ibn Abi Waqqas och `Abd ibn Zam`a (må Allah finna behag i dem) – tvistade om faderskapet till en pojke. Sa`d sade att pojken var hans brorson, under åberopande att pojken liknande honom till utseendet. `Abd ibn Zam`a sade att det var hans bror, som fötts i hans faders hem av en tjänsteflicka till honom. Profeten tilldömde `Abd ibn Zam`a pojken, enligt principen att barn tilhör faderns familj. Men samtidigt uppmanade han sin hustru Sawda, som var syster till `Abd ibn Zam`a, att täcka sig, för att vara säker inför möjligheten den omtvistade pojken kanske ändå inte var hennes bror. (Denna hadith återberättas i Sahih al-Bukhari #6749.)

Det tvivelaktiga är av tre slag:

(a) Det som man vet är förbjudet, men som eventuellt kan ha blivit tillåtet. I det fallet fortfar det att vara förbjudet tills man förvissat sig om motsatsen. Exempel på detta är kött, som bara får ätas om man är säker på att det slaktats enligt de islamiska lagarna. Det är från början är olagligt, och fortfar det att vara så, tills det råder visshet om att det är lagligt.

(b) Det som man vet är tillåtet, men som eventuellt kan ha blivit förbjudet. I det fallet fortfar det att vara tillåtet tills man förvissar sig om motsatsen. Om man t.ex. under bönen börjar misstänka att ens wudu' blivit ogiltig, så bortser man från det och fortfar att betrakta den som giltig, tills att något ljud eller någon lukt tyder på motsatsen.

(c) Man vet inte om en sak är förbjuden eller tilltåten, och bådadera är möjliga. I det fallet rekommenderas att man utövar försiktighet och avstår från det, i enlighet med Profetens   uttalande: "Lämna det som inger dig tvivel till förmån för det som inte inger dig tvivel" (hadith nr. 11 i denna samling). – Det berättas i en sahih hadith att Profeten en dag fann en dadel, men avstod från att äta den, och sade: "Vore det inte för att jag är rädd att den [kan vara] sadaqa, så skulle jag äta den". [Det hör till Profeten kännetecken att han inte får ta emot sadaqa.] (Hadithen återberättas i Sahih al-Bukhar 42:612)

Sådant som `ulema sagt är tillåtet kallas inte för tvivelaktigt. T.ex. att tveka att använda vatten som man tror kan vara najis, eller tvätta kläder som man misstänker kan ha blivit smutsiga, när det inte finns några märkbara tecken på det – allt sådant är tvivelsmål som shaytan inger människan, och det ligger ingen förtjänst i att var återhållsam i sådana fall.

Uttalandet "Den som råkar inom det tvetydliga råkar inom det förbjudna" har tolkats på två olika sätt. Den ena: att den som vänjer sig vid att göra tvivelaktiga saker med tiden kanske också vänjer sig vid att göra otillåtna saker, enligt de lärdes talesätt att "små synder leder till stora synder, och stora synder leder till  förnekande av tron (kufr)" – må Allah den Upphöjde skydda oss från det. Den andra: Att bristande fösiktighet leder till att kunskapens ljus släcks inom en, så att man riskerar att göra förbjudna saker utan att vara medveten om det.

Hadith nr 7

Arabisk text | Spela upp
hadith 7
Det har förmedlats från Abu Ruaqayya Tamim ibn Aws al-Dariy (må Allah vara nöjd med honom) att Allah's Sändebud ( må Allah sända fred och välsignelser över honom) sagt:

Religionen är välmenad maning1.

Vi sade: Till vem? Han sade:

Till Allah2, Hans Bok3, Hans Sändebud4 och till muslimernas ledare5 och menighet6.

Muslim återberättade detta.

  1. Al-din nasiha. Nasiha betyder: önskan att den man vänder sig till ska uppnå bästa lycka och välgång. Nedan förklaras vad det betyder i varje specifikt avseende. Nasiha är fard kifaya, dvs. en skyldighet som samfundet befrias från om den uppfyllts av en individ.

  2. Nasiha till Allah betyder: att tillägna Honom hela sin tro och inte jämställa något med Honom, att ta avstånd från irrläror och tro på Honom som fulländad och majestätisk, höjd över fel och brister, att stå fast i lydnad mot Honom och avhålla sig från synder, att älska för Hans skull och hata för Hans skull och strida för Hans skull mot dem som förnekar Honom, att visa tacksamhet för Hans gåvor och vara uppriktig i allt man gör, att åkalla och älska alla Hans Namn och att visa godhet mot andra människor – allt detta för att människan ska gagna sig själv, eftersom Allah den Upphöjde inte är i behov av vår nasiha.

  3. Nasiha till Hans Bok betyder: att tro att den är Allah's uppenbarade Tal, som inte liknar människornas tal och som ingen mänsklig varelse kan härma; att högakta och recitera den på ett värdigt sätt, att skydda den från dem som söker orätta tolkningar, att tro på dess ínnehåll och lära sig dess föreskrifter, att tillägna sig vetenskaperna om den och förstå dess ord och liknelser i deras rätta sammanhang, att reflektera över dess innehåll och underbara natur, samt att handla efter dess tydliga föreskrifter och acceptera dess dubbeltydiga avsnitt utan att läsa in tolkningar.

  4. Nasiha till Hans Sändebud betyder: att intyga att han är utsänd av Allah och tro på hela det Budskap han förmedlat, att lyda hans påbud och förbud, att bistå honom under hans livstid liksom efter hans död, att visa fiendeskap mot hans fiender och beskydda dem han ställt under sitt beskydd, att högakta hans rättigheter och visa vördnad inför honom , att  ge liv åt hans sunna, sprida den och motverka missförstånd om den, uppmuntra till studier i hadithvetenskapen, kalla till dess efterföljd och undervisa i den på ett klokt och fint sätt, hålla den i ära och visa gott uppträdande när hadither läses upp, avhålla sig från att tala utan kunskap om dem, och framhålla förträffligheten hos bärarna av denna ädla vetenskap.

  5. Nasiha till muslimernas ledare betyder: att stödja dem och lyda dem i allt som är rätt, att varna och avråda dem på ett fint och vänligt sätt, påkalla deras uppmärksamhet om de glömt något och informera dem om muslimernas behov och rättigheter, att inte resa vapen mot dem, utan ena folks hjärtan i lydnad till dem och bön bakom dem, strida tillsammans med dem i jihad och be för att de ska bli rättrådiga.

  6. Nasiha till muslimerna i allmänhet betyder: att vägleda och hjälpa dem till välfärd i detta livet och nästa, förse dem med kläder och allt de behöver, undanröja skada och vara dem till nytta, att påbjuda det goda och förbjuda det otillbörliga på ett vänligt och uppriktigt sätt och visa dem medkänsla, att ha vördnad för de äldre och ömsinthet mot de yngre, att hålla goda löften och inte bedra eller avundas dem, att önska dem allt det goda man önskar sig själv, att skydda deras liv och egendom osv. – allt detta hör till den goda etik muslimer bör praktisera i sina relationer till varandra.

Hadith nr 8

Arabisk text | Spela upp
h08_text

Det har förmedlats från Ibn `Umar (må Allah vara nöjd med dem båda) berättas att Allah's Sändebud ( må Allah sända fred och välsignelser över honom) sagt:

Jag har befallts att föra strid mot folk till dess de bekänner att det inte finns någon gud utom Allah och att Muhammad är Allah's Sändebud, och tills de utför bönen och ger zakat. Om de gör det, så skyddar de sina liv och sin egendom från mig – såvida det inte krävs av Islams [Lag]1 – och de får stå till svars inför Allah2.

Al-Bukhari och Muslim återberättade detta.


  1. Dvs. de betraktas som muslimer inför Lagen, och deras liv och egendom är okränkbara, förutom vad som föreskrivs i Shari`a om vedergälling och straff.

  2. Bakgrunden till denna hadith är att Profeten slöt fred med många av de arabiska stammarna på villkor att de erkände honom som Allah's Sändebud, utförde tidebönen och betalade zakat. Så länge de till det yttre uppfyllde dessa villkor, behandlade han dem som muslimer i enlighet med den islamiska Lagen, och deras liv och egendom var skyddade. Han utforskade inte deras inre och granskade inte detaljerna i deras tro, eftersom endast Allah kan veta vad som är en människas sanna övertygelse. När Profeten gick bort och sayyiduna Abu Bakr tog över hans ledarskap var det många av dessa stammar som visserligen stod fast vid trosbekännelsen, men inte ville fortsätta att betala zakat. Abu Bakr tog då strid mot dem med hänvisning till denna hadith.

Hadith nr 9

Arabisk text | Spela upp
h09_text
Från Abu Hurayra `Abd al-Rahman ibn Sakhr (må Allah finna behag i honom) förmedlas att han sagt: Jag hörde Allah's Sändebud ( må Allah sända fred och välsignelser över honom) säga:

Avhåll er från det jag förbjudit er, och utför det  jag påbjudit er1 så mycket ni förmår2. Sannerligen, de som var före er bragtes på fall av sin frågvishet och motsträvighet mot sina profeter3.

Al-Bukhari och Muslim återberättade detta.

  1. Grundregeln är, enligt de flesta lärda, att det som därmed påbjudits är att utföra obligatoriska handlingar minst en gång. Om man t.ex. utför hajj en gång så har man uppfyllt det som är obligatoriskt (se nedan).  – I motsats till påbud gäller förbud allmänt, dvs. det räcker inte med att avstå från en förbjuden handling bara en gång.

  2. Jmf. Koranen [2:286]:
    (* Allah lägger inte på någon en tyngre börda än han kan bära. *)

    Om man är oförmögen att utföra något som är obligatorsikt, bör man inte utelämna det helt utan göra det man förmår. Om man t.ex. inte kan tvätta någon kroppsdel p.g.a. skada, så utför man wudu' och ghusl genom att tvätta så mycket man kan.

  3. Många frågor leder till många svar. Profeten fruktade att det skulle gå för hans umma som det gick för Banu Isra'il då de skulle slakta en ko. De ställde fler och fler frågor om kons beskaffenhet, vilket ledde till fler och fler föreskrifter, som kunde ha uteblivit om de åtlytt befallningen omedelbart.

Bakgrunden till denna hadith är att Profeten en gång uppmanade folk: "Hajj är påbjudet, så gör hajj". En man vid namn Aqra`ibn Habis frågade då om man ska utföra hajj varje år. Profeten ville inte svara. Då mannen upprepat sin fråga tre gånger sade han : "Om jag svarar ja (på frågan) så blir det obligatoriskt (att utföra hajj varje år) och det kommer ni inte att kunna." Och han tillade: "Låt mig vara när jag låter er vara (ذروني ما تركتكم) ty sannerligen, de som var före er bragtes på fall av sin frågvishet (osv.)". [Sahih Muslim]

Detta exemplifierar också principen att något som från början inte är påbjudet, förblir så tills det påbjuds.


Hadith nr 10

Arabisk text | Spela upp
h10_text
Det har förmedlats att Abu Hurayra  (må Allah finna behag i honom) sagt: Allah's Sändebuds ( må Allah sända fred och välsignelser över honom) sade:

Allah den Upphöjde är ren och god, och Han tar bara emot det som är rent och gott. Allah har befallt de troende detsamma som Han befallt Sina Sändebud. Han har sagt: (* O Sändebud, ät av det som är rent och gott, och handla rättskaffens *)1 Och Han har sagt: (* O troende, ät det som är rent och gott av det Vi försörjer er med *)2

Sedan beskrev han

en man som, rufsig och dammig (efter) en lång resa, sträcker ut sina händer mot himlen (och ropar): O Herre, o Herre! – medan hans mat är otillåten, hans dryck är otillåten, hans klädnad är otillåten och det han livnär sig av är otillåtet – hur kan han (hoppas att) bli bönhörd?

Muslim förmedlade detta.

  1. Koranen [23:51]
  2. Koranen [2:172]
Denna hadith pekar på vikten av att ta sitt uppehälle från källor som utan minsta tvivel är halal, särskilt om man hoppas på att Allah ska höra bön. Den retoriska frågan "Hur kan han då bli bönhörd?" ska tolkas som att han inte gjort sig förtjänt av att bli bönhörd – men det är inte omöjligt att Allah den Upphöjde i Sin godhet, mildhet och generositet ändå bönhör honom.



Hadith nr 11

Arabisk text | Spela upp
h11_text

Det har förmedlats att Abu Muhammad al-Hasan ibn `Ali ibn Abi Talib, Allah's Sändebuds sonson och hugnad (må Allah vara nöjd med dem båda), sagt: Jag minns att Allah's Sändebud [sagt]:

Lämna det som inger dig tvivel till förmån för det som inte inger dig tvivel. 

Al-Tirmidhi och al-Nasa'i förmedlade detta och sade att det är en hasan sahih hadith.





Hadith nr 12

Arabisk text | Spela upp
h12_text

Det har förmedlats att Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) sagt: Allah's Sändebud sade:

Till en människas fulländning av islam hör att låta vara det som inte angår henne.

En hasan hadith som förmedlats av al-Tirmidhi och andra med dessa ord.



Abu Dawud sade: Grunden för sunnan och alla vetenskaper är fyra hadither; och han nämnde denna hadith som en av dem.

Hadith nr 13

Arabisk text | Spela upp
h13_text

Det har förmedlats från Abu Hamza Anas ibn Malik (må Allah vara nöjd med honom), som var tjänare till Allah's Sändebud , att Profeten sagt:

Ingen av er tror1 förrän han önskar åt sin broder det han önskar sig själv.

Al-Bukhari och Muslim har återberättat detta.


  1. Dvs. man är inte en fullkomlig troende om man inte önskar sin  broder (och enligt en annan version: sin broder och sin granne) det goda och tillåtna som man önskar sig själv. Vid första påseende kan det verka som om detta innebär att man ska jämställa sig själv med sin broder – men i själva verket betyder det att man måste ge företräde åt sin broder. Den mänskliga naturen pockar jämt på sina rättigheter och söker ständigt upprättelse för oförrätter, men den vars tro är fullkomlig ser alltid i första hand sin broders rättigheter, och skyndar sig – även om det sker på hans egen bekostnad – att ge upprättelse åt sin broder.
Denna hadith visar att varje troende utgör en enhet tillsammans med andra troende, som Profeten sagt i en annan hadith: "De troende är [som] en enda kropp, om en av dess lemmar lider, drabbas hela kroppen av feber och sömnlöshet." (Sahih Muslim #2586)



Hadith nr 14

Arabisk text | Spela upp
h14_text

Från Ibn Mas`ud (må Allah vara nöjd med honom) har förmedlats att Allah's Sändebud sagt:

Det är inte tillåtet [att utgjuta] en muslims1 blod utom i tre fall: [När] någon som är gift begår äktenskapsbrott, liv för liv2, och [när] någon lämnar sin religion och avskiljer sig från samfundet3.

Al-Bukhari och Muslim har återberättat detta.


  1. En annan version av denna hadith lyder: "Det är inte tillåtet [att utgjuta] en muslims blod, [om han] betygar att det inte finns någon gud utom Allah, och att jag är Hans Sändebud." Dvs. med muslim menas den som uttalar trosbekännelsen.

  2. Dvs. vedergällning enligt de regler som fastlagts i Shari`a, se Koranen [Sura al-Maida 5:44-45]:

    (* Frukta inte människorna! Frukta Mig! Och sälj inte Mina budskap för en ynklig slant! De som inte dömer i enlighet med vad Gud har uppenbarat, de är [i sanning] förnekare. I denna [Tora] föreskrev Vi för dem att ett liv [skall tas för varje liv [som spills] och ett öga för ett öga och en näsa för en näsa och ett öra för ett öra och en tand för en tand och för varje sår ett motsvarande sår. Men den som för Allah's skull vill förlåta [och avstå från hämnd] kan få förlåtelse [för egen synd]. Ja, de som inte dömer i enlighet med vad Allah har uppenbarat begår orätt mot sig själva. *)

  3. Med samfundet menas muslimerna. dvs. den som lämnar sin religion har därmed lämnat samfundet.


Hadithen visar att den som avsäger sig Islam inte längre åtnjuter livets helgd, utan bör dödas, om han inte återvänder till Islam. De lärde har diskuterat när man ska anse att en person lämnat Islam. Det finns de som säger att den som inte utför tidebönen därmed lämnat sin religion. De stöder sig på hadithen: "Jag har befallts att föra strid mot folk till dess de bekänner att det inte finns någon gud utom Allah och att Muhammad är Allah's Sändebud, och utför bönen och ger zakat." Men att bekämpa dem [för att de inte ska ställa till skada] innebär inte att man bör döda var och en som lämnat bönen, om han inte ligger i strid med det muslimska samfundet.


Hadith nr 15

Arabisk text | Spela upp
h15_text

Det har förmedlats från Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) att Allah's Sändebud sagt:

Må den som tror på Allah och på den Yttersta Dagen tala väl1 eller vara tyst. Må den som tror på Allah och på den Yttersta Dagen hedra sin granne2. Må den som tror på Allah och på den Yttersta Dagen hedra sin gäst3.

Al-Bukhari har återberättat detta.


  1. "Skulle folk kastas huvudstupa i Elden, så att de ligger på sina näsor om inte för vad deras tungor skördat?" (hadith nr 29 i denna samling). Att vakta sin tunga är klokare än att tala, även om det man tänkt säga ligger inom det tillåtna, eftersom det är lätt att halka in i grova synder som baktal och förtal. "Allt Adams barn säger är emot honom, utom åminnelse av Allah, att påbjuda det  goda och att förbjuda det otillbörliga" (enligt al-Tirmidhi en sahih hadith). Att tala väl kan också innebära att förmedla Budskapet om Allah den Upphöjde och Hans Sändebud, att undervisa muslimer eller bilägga tvister mellan dem, att tala på ett klokt och fint sätt, och att alltid tala sanning även om det är till ens egen nackdel.

  2. Enligt en annan hadith sade Profeten: "[Ängeln] Gibril (fred vare med honom) slutade inte att förmana mig om grannarnas [rättigheter] tills jag nästan) trodde att de skulle få rätt att ärva."

  3. Gästfrihet tillhör Islam, vare sig gästen är rik eller fattig.

Hadith nr 16

Arabisk text | Spela upp
h16_text

Från Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) förmedlas att en man sade till Allah's Sändebud : Ge mig råd!1 Han sade:

Bli inte arg.

[Mannen] upprepade [sin fråga] flera gånger, och [varje gång] sade han :

Bli inte arg.2

Al-Burkhari har förmedlat detta.


  1. Profeten kände till att denne man var snar till vrede, därför gav han honom just detta råd.

  2. I Koranen liksom i otaliga hadither framhålls hur viktigt det är  att behärska sin vrede, t.ex. "Sannerligen vrede kommer från Shaytan" (Ahmad 226/4).

Hadith nr 17

Arabisk text | Spela upp
h17_text

Det har förmedlats från Abu Ya`la Shaddad ibn Aws (må Allah vara nöjd med honom) att Allah's Sändebud sagt:

Allah har föreskrivit fulländning (ihsan) i allt. Så när ni dödar, döda på ett fulländat sätt1, och när ni slaktar, slakta på ett fulländat sätt; vässa era knivar och lugna slaktdjuret.2

Muslim har återberättat detta.


  1. Dvs. döda på det effektivaste sättet, utan avsikt att orsaka lidande.

  2. Dvs. var barmhärtig mot djuret och behandla det på ett så skonsamt sätt som möjligt; klubba inte ned det, släpa inte omkring det från ett ställe till ett annat, och lägg det så att det ligger vänt mot qibla. Säg bismiAllah och skär av strupen och halsspulsådrorna med ett beslutsamt snitt.

Hadith nr 18

Arabisk text | Spela upp
h18_text

Från Abu Dharr Jundub ibn Junada och Abu `Abd al-Rahman Mu`adh ibn Jabal (må Allah vara nöjd med dem båda) förmedlas att Allah's Sändebud sagt:

Frukta Allah varhelst du är. Låt en ond gärning följas av en god, så raderas den onda1, och umgås med människor på bästa sätt2.

Al-Tirmidhi återberättade detta och sade: det är en hasan hadith. Enligt somliga utgåvor är den hasan sahih.


  1. [Dvs. de raderas från Tavlan.] Jmfr Koranens sura Hud [11:14]:

    (* Sannerligen, de goda gärningarna tar bort de onda gärningarna *)

  2. Dvs. behandla andra människor så som du vill att de ska behandla dig. Profeterna och de bästa bland de troende utmärker sig genom god karaktär. De söker inte vedergällning, utan har överseende med andras fel och besvarar ont med gott.
Abu Dharr sökte upp Allah's Sändebud i Mekka och antog Islam. Allah's Sändebud sade till honom att återvända till sin hemtrakt och förkunna Islam bland sitt folk. När Abu Dharr visade att han hade svårt att skiljas från Profeten , gav han honom detta råd: "Frukta Allah varhelst du är osv."

Hadith nr 19

Arabisk text | Spela upp
h19_text

Det har förmedlats att Abu al-`Abbas `AbdAllah ibn `Abbas (må Allah vara nöjd med dem båda) sade: Jag var bakom Allah's Sändebud en dag och han sade:

Unge pojke, jag ska lära dig några ord: Giv akt på Allah1 och Han kommer att ge akt på dig2. Giv akt på Allah och du kommer att finna Honom framför dig3. När du ber [om något], be till Allah, och när du söker skydd, sök skydd hos Allah. Och vet att om hela ummat enades om att gagna dig med något, skulle de inte kunna gagna dig, utom med det som Allah redan skrivit åt dig. Och om hela ummat kom överens om att skada dig med något, skulle de inte kunna skada dig, utom med det som Allah redan skrivit åt dig. Pennorna har lyfts och [bläcket på] bladen har torkat.

Al-Tirmidhi återberättade detta och sade att det är en hasan sahih hadith.

Och enligt en annan överföringskedja berättas:

Giv akt på Allah och du kommer att finna Honom framför dig. Lär känna Allah [när du lever] i trygghet och välstånd, och Han kommer att ge Sig tillkänna för dig [när du är] i nöd. Och vet att det som undgår dig inte var menat att träffa dig, och att det som träffar dig inte var menat att undgå dig. Och vet att seger kommer med ståndaktighet, och glädje med kval, och (* med svårigheter kommer lättnad. *)4


  1. Dvs. följ Hans befallningar och håll Hans förbud.

  2. Dvs. Han kommer då att ta vara på och skydda dig.

  3. När du står inför svårigheter kommer Han att bistå dig.

  4. Koranen sura Inshirah [94:6]


Hadith nr 20

Arabisk text | Spela upp
h20_text

Det har förmedlats att Abu Mas`ud `Uqba ibn `Amr al-Ansariyy al-Badriyy (må Allah vara nöjd med honom) sade: Allah's Sändebud sade:

Bland de profetiska budskap som nått människorna sedan tidigare1 [finns följande]:  Om du inte skäms så gör vad du vill2.

Al-Bukhari förmedlade detta.


  1. Blygsel är en egenskap som prisats av alla tidigare profeter och som Allah den Upphöjde gjort till ett kännetecken för Islam.

  2. Detta kan förstås på två sätt: Å ena sidan som en varning för personer som saknar skamkänsla som kan hindrar dem från att  överskrida gränser och förbud. Å andra sidan är blygsel, enligt en hadith, en del av tron. Den leder den troende bort från skamliga handlingar och in på godhetens och lydnadens väg.

Hadith nr 21

Arabisk text | Spela upp
h21_text

Det har förmedlats att Abu `Amr – och det har också sagts: Abu  `Amra – Sufyan ibn `AbdAllah (må Allah vara nöjd med honom) sagt: Jag sade till Allah's Sändebud : Säg mig ett ord om Islam så att jag inte behöver fråga någon annan mer om det1. Han sade:

Säg: Jag tror på Allah, och stå sedan fast [vid det]2.

Muslim förmedlade detta.


  1. Dvs. han bad om ett ord som sammanfattar det väsentliga och inte kräver någon ytterligare förklaring.

  2. Här sammanfattas i två korta ord helheten av Iman – att med tunga och hjärta vittna om tron; och Islam – att vara trofast i lydnad och inte avvika från den rätta vägen (istiqama).
Allah den Upphöjde säger i Koranens sura Fussilat [41:30]: (* De som säger: Allah är vår Herre, och sedan står fast *) (*), d.v.s de som tror att Allah är En, och sedan står fast vid detta i ord och handling, ända till slutet av sina liv. `Umar ibn al-Khattab (r) sade: "Vid Allah, stå fast i lydnad och gå inte rävens krokiga vägar."

Allah den Upphöjde säger i Koranens sura Hud [11:112]: (* Stå fast såsom du befallts *) Det berättas från Ibn `Abbas (r) att ingen aya i Koranen tyngde Profeten mer än denna. Han sade: "Sura Hud och dess systrar har gjort mig gråhårig." [Hadithen återberättas av al-Tirmidhi. 'Systrarna' till sura Hud är sura Waqi`a, sura Mursalat, sura Naba'a och sura Takwir.]

Imam Abu al-Qasim al-Qushayri sade: "Istiqama (upprätthet, ståndaktighet, regelbundenhet) är fulländningens och perfektionens nivå. Med den uppnås det goda på ett metodiskt sätt. Den vars strävan saknar istiqama strävar färgäves, och hans ansträningnignar blir till intet."


(*) Ayan lyder i sin helhet:

(* De som säger: ”Allah är vår Herre” och sedan står fast [vid det], till dem stiger änglarna ned [med hälsningen]: Ni skall inte känna någon fruktan och ingen sorg skall tynga er! Tag emot det glada budskapet att paradiset som ni har
blivit lovade [väntar er]. *)


Hadith nr 22

Arabisk text | Spela upp
h22_text

Från Abu `AbdAllah Jabir ibn `AbdAllah al-Ansariyy (må Allah vara nöjd med dem båda) har förmedlats att en man frågade Allah's Sändebud : Om jag ber det som föreskrivits, fastar under Ramadan, gör det som är tillåtet och och avstår från det som är förbjudet, men inte gör något därutöver – anser du att jag då kommer då till Paradiset? Han sade:

Ja.

Muslim återberättade detta. – "Jag gör det förbjudna förbjudet" betyder: jag avhåller mig från det, och "jag gör det tillåtna tillåtet" betyder: jag gör det i övertygelse om att det är tillåtet(*).



(*)  Detta tillägg är av Imam al-Nawawi.
 
Denna hadith visar att det är tillåtet att inskränka sig till de handlingar som är påbjudna. Men den som inte gör något utöver detta, går miste om stora belöningar. Den som systematiskt utelämnar frivilliga handlingar som tillhör sunnan, visar att han är ofullkomlig i sin tro. Att underlåta att göra dem av ringaktning eller motvilja är en synd som förtjänar klander; och de lärda har sagt att om ett folk har enats om att utelämna något som tillhör sunnan så bör man strida mot dem tills de återvänder till den. Profetens följeslagare och de som följde i deras spår brukade utföra alla sunnahandlingar lika flitigt och noggrannt som de obligatoriska. De gjorde ingen åtskillnad mellan sunna och fard, eftersom de var ivriga att tillskansa sig belöningar för bådadera. Profeten själv brukade ibland underlåta frivilliga sunnahandlingar för att visa att de inte är obligatoriska. Han krävde dem inte heller av andra, eftersom han ville göra det lätt att anta Islam och inte ville skrämma bort någon. Han visste att Allah väcker önskan att utföra så mycket som möjligt av sunnan hos den vars hjärta Han öppnar för Islam.



Hadith nr 23

Arabisk text | Spela upp
h23_text

Från Abu Malik al-Harith ibn `Asim al-Ash`ari (må Allah vara nöjd med honom) har förmedlats: Allah's Sändebud sade:

Renhet är en väsentlig del av tron1. AlhamduliAllah ("Lov och pris tillkommer Allah") fyller vågskålen2. Subhana Allah wa al-hamduliAllah ("Ärad vare Allah, lov och pris tillkommer Allah") fyller allt som är mellan himmel och jord. Bönen är ljus3, sadaqa är ett bevis4, tålamod5 är ett lysande sken, och Koranen är ett kriterium för dig eller emot dig. Varje och en går ut på morgonen och saluför sin själ – antingen friköper han den eller ruinerar den6.

Muslim har förmedlat detta.


  1. Med "tro" menas här bönen, eftersom bönen förutsätter renhet för att vara giltig.

  2. Belöningen för att lova och prisa Allah fyller vågskålen till förmån för den som lovprisar.

  3. Bönen hindrar från synd och lyser upp den rätta vägen; eller så avses det ljus som på Domedagen kommer att lysa upp ansiktet på dem som utfört bönen.

  4. Dvs. ett bevis till givarens förmån på Domedagen; eller: ett bevis för sann tro, eftersom hycklarna inte vill spendera sina pengar för Allah's sak.

  5. Med tålamod menas att stå fast vid Koranen och sunnan.

  6. Allah den Upphöjde säger i Koranens sura Tawba [9:111]:

    (* Sannerligen, Allah har köpt de troendes själar och egendom, mot att
    de ska få Paradiset *)

Hadith nr 24

Arabisk text | Spela upp
h24_text

Det har förmedlats från Abu Dharr al-Ghafari (må Allah vara nöjd med honom) vad Allah's Sändebud förmedlat från sin Herre då Han sade:

Mina tjänare, Jag har förbjudit förtryck för Mig Själv1 och Jag har förbjudit det mellan er, förtryck därför inte varandra. Mina tjänare, ni är alla vilsegångna utom de Jag väglett. Be Mig därför om vägledning så ska Jag vägleda er2. Mina tjänare, ni är alla hungriga, utom de Jag mättat. Be mig därför om mat så ska Jag mätta er. Mina tjänare, ni är alla nakna, utom de Jag klätt. Be mig därför om klädner så ska Jag klä er3. Mina tjänare, ni syndar sannerligen både natt och dag4, och Jag förlåter samtliga synder. Be Mig därför om förlåtelse så ska Jag förlåta er5. Mina tjänare, ni kan inte åstadkomma något ont som skadar Mig, och ni kan inte åstadkomma något nyttigt som gagnar Mig. Mina tjänare, om så de första av er och de sista av er, och människorna bland er och jinnerna bland er hade samma hjärta som den av er som är mest gudfruktig, så skulle det inte tillföra Mitt rike något6. Mina tjänare, om så de första av er och de sista av er, och människorna bland er och jinnerna bland er hade samma hjärta som den av er som är mest skamlös, så skulle det inte dra något ifrån Mitt rike. Mina tjänare, om så de första av er och de sista av er, och människorna bland er och jinnerna bland er stod samlade på en upphöjd plats och bad Mig [om vad de ville], och Jag gav var och en det han bad om, skulle det inte minska det Jag har mer än en nål, som doppas i havet, minskar [havets vattenmängd]7. Mina tjänare, dessa är era gärningar som Jag räknar upp för er, sedan kommer Jag att återgälda er för dem: Må den som finner något gott [i dem] lovprisa Allah, och må den som finner annat [än gott i dem]8 inte klandra någon annan än sig själv9.

Muslim har återberättat detta.


  1. Orättvisa är oförenlig med Allah's Egenskaper och det är därför omöjligt att Han skulle förtrycka någon.

  2. Tjänaren ber sin Herre om vägledning, och då visar Han honom vägen – även om Allah kan vägleda en människa redan innan hon bett om det. Vägledning är en ynnest från Allah som man inte bör tillskriva sig själv genom att t.ex. säga "Jag fann den rätta vägen p.g.a. min kunskap."

  3. Allah har skapat alla människor fattiga och i behov av mat och kläder. Var och en som behöver mat förblir hungrig tills Allah ger honom mat genom Sin försorg (rizq), och förser honom med medel att införskaffa den. Den rike ska inte tro att den rizq han finner i sin hand och den mat han för till sin mun kommer från någon annan än Allah. Och till den fattige säger Han: Sök inte rizq från någon annan än Mig, eftersom det är Jag som försörjer dem du vänder dig till. Be istället Mig så ska Jag ge dig allt du behöver.

  4. Allah förebrår de troende för att de inte ägnar dagen och natten, som Han skapat för dem, åt lydnadshandlingar, utan birster i lydnad både öppet och i det fördolda. Dagen har Han skapat så att andra kan bevittna vad man gör, så må den som har förstånd avhålla sig från att synda öppet. Natten har Han skapat för att man ska tillbe Honom med full uppriktighet och inte för det yttre skenets skull (riya') – blygs då inte tjänaren över att han inte använder den till det?

  5. Allah betonar här ordet "samtliga synder" för att ingen ska tvivla på Hans förlåtelse, hur stora hans synder än är.

  6. Gudsfruktan (taqwa) hos människor och jinn är en välgärning som Allah givit dem för deras bästa. Den tillför Honom ingenting som Han inte redan har.

  7. Allah's skatter är outtömliga, och de förminskas inte av att Han ger ut dem. Liknelsen att de inte minskar mer än havets vatten förträngs av en nålsudd är ett bildligt uttryck för Hans ofattbara rikedom – i själva verket  kan ingenting som Han ger Sina tjänare minska det Han har, eftersom oinskränkt Makt hör till Hans nödvändiga Egenskaper, och detta är oförenligt med varje form av oförmåga eller brist.

  8. Med annat än gott menas inte bara onda gärningar, utan allt som kunde ha gjorts bättre.

  9. Dvs. den som utfört en gärning bör inte tillskriva sig själv denna, eftersom den är ett tecken på att Allah givit honom framgång (tawfiq). All ära och tack tillkommer därför Honom.
Sammanfattning:
Hadithen pekar på vårt armod och vår oförmåga att tillföra oss själva något gagn eller avvärja skada annat än med bistånd av Allah den Upphöjde, eftersom "ingen makt och ingen förmåga finns utom genom Allah" (لا حول ولا قوة إلا بالله). Om tjänaren ser en välgärning från Allah  manifesteras i honom, så bör han veta att den kommer från Honom och tacka Honom, och ju mer han ser av sådant desto mer bör han tacka och lovprisa Allah.


Hadith nr 25

Arabisk text | Spela upp
h25_text

Från Abu Dharr (må Allah vara nöjd med honom) har även förmedlats att några personer bland Allah's Sändebuds följeslagare sade till Profeten : O Allah's Sändebud, de välbärgade har tagit hem belöningarna. De ber lsom vi ber, och fastar som vi, och de ger sadaqa av sitt överflöd. [Profeten ] sade:

Har då inte Allah gett er något som ni kan ge i sadaqa? Med varje förhärligande av Allah (tasbih) ges sadaqa; med varje upphöjande av Allah (takbir) ges sadaqa; varje lovprisning av Allah (tahmid) är sadaqa; varje vittnande om att Allah är En (tahlil) är sadaqa1; att påbjuda det goda är sadaqa och att förbjuda det otillbörliga är sadaqa2; och om någon av er ligger [med sin hustru ger han] sadaqa3.

De sade:  O Allah's Sändebud, får den som följer sina lustar belöning för det4? Han sade:

Anser ni inte att han begår han en synd om han gör det på ett otillåtet sätt? Då får han också belöning om han gör det på ett tilltåtet sätt.5

Muslim återberättade detta.


  1. tasbih är uttalandet av subhana Allah (سبحان الله)
    takbir är uttalandet av Allahu akbar (الله أكبر)
    tahmid är uttalandet av al-hamdu liAllah (الحمد الله)
    tahlil är uttalandet av La ilaha illaAllah ( لا إلاه إلا الله)

  2. Att påbjuda det goda och förbjuda det otillbörliga är fard kifayah, och belöningen för fard är högre än belöningen för frivilliga gudstjänsthandlingar (nawafil). Enligt en hadith qudsi säger Allah den Upphöjde: "Det finns inget Jag tycker mer om än att en  tjänare närmar sig Mig med det Jag ålagt honom som plikt." (se hadith nr 38 i denna samling). Det har nämnts i hadith att belöningen för fardhandlingar står sjuttio grader över nafila i rang.

  3. En god föresats omvandlar tillåtna handlingar till sadaqa. Det kan vara en gudstjänsthandling att ligga med sin hustru, om avsikten t.ex. är att tillgodose hennes rättigheter, eller att man önskar sig ett fromt barn, eller att man vill skydda sig själv och sin hustru mot frestelser.

  4. Detta visar att det är tillåtet att ställa frågor angående bevis som ligger till grund för ett utlåtande (fatwa), om man vet att den tillfrågade inte misstycker, och om frågan ställs med god adab.

  5. Detta visar att analoga resonemang (qiyas) är tillåtna för att härleda rättsutlåtanden, och de rättslärda använder denna princip, utom zhahiriyya (*). Visserligen har de tidiga generationerna lärda uttryckt ogillande av qiyas, men de avsåg då inte qiyas i denna mening. Vad de invände emot var att sofisteri användes för att argumentera och opponera sig mot religionen (**).



(*) Den islamiska rättsläran bygger på fyra principer (usul): Koranen, sunnan, qiyas och ijma` (de lärdas samfällda mening). Detta accepteras av alla utom zhahiriya, som förespråkar bokstavstrogen tolkning. Zhahiriyya-skolan existerar inte längre idag.

(**) Författaren avser kanske mu`tazila, som gått till överdrift i användandet av qiyas. Ahl al-sunna intar här, som alltid, en balanserad ståndpunkt mellan ytterligheterna.

Hadith nr 26

Arabisk text | Spela upp
h26_text

Från Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) förmedlas att han sagt: Allah's Sändebud sade:

Varje litet finger1. hos en människa är skyldig sadaqa var dag solen går upp. Om du förlikar två [som tvistar] är det sadaqa. Om du hjälper en man att komma upp på sitt riddjur eller att lasta på det hans packning är det sadaqa. Ett gott ord är sadaqa. Varje steg du tar  [till moskén] för att utföra bönen är sadaqa. Och om du röjer bort sådant som skada från vägen är det sadaqa.

Al-Bukhari och Muslim förmedlade detta.


  1. Dvs. varje minsta led i kroppen.
En annan version som förmedlats av Muslim lyder: "Varje litet finger hos en av er är skyldigt sadaqa var morgon. Varje tasbih är sadaqa, varje tahmid är sadaqa, varje tahlil är sadaqa, och varje takbir är sadaqa. Att påbjuda det goda är sadaqa och att förbjuda det otillbörliga är sadaqa. För var och en av dessa ges en belöning som motsvarar [att be] två rak`at på förmiddagen."  (Jämför även föregående hadith.) Den som ber två rak`at andvänder alla kroppens leder och fullgör därmed deras skyldighet. Samma belöning ernås genom att uttala någon av de lovprisningar som nämns.


Hadith nr 27

Arabisk text | Spela upp
h27_text

Från Al-Nawwas ibn Sam`an (må Allah vara nöjd med honom) förmedlas att Profeten sagt:

Fromhet är god karaktär1, och orättfärdighet är sådant som rör sig2 i ditt inre och som du inte vill att folk ska få reda på.

Muslim återberättade denna hadith. Och från Wabisa ibn Ma`bad (må Allah vara nöjd med honom) förmedlas att han sagt: Jag kom till Allah's Sändebud och han sade:

Har du kommit för att fråga angående fromhet?

Jag sade då: Ja. Han sade:

Rådfråga ditt hjärta. Fromhet är det som ens inre är tillfreds med, och som ger hjärtat ro. Orättfärdighet är det som rör sig i ens inre och gör hjärtat rastlöst, hur mycket folk3 än ger sitt bifall. 

En hasan hadith som återberättats i de två Musnad-samlingarna av imamerna Ahmad ibn Hanbal och al-Darimiyy med en hasan isnad.


  1. Med detta menas att god karaktär (husnu al-khuluq) är den högsta punkt som uppnås genom fromhet (birr) – i analogi med Profetens yttrande: "Hajj är `Arafat" (d.v.s. `Arafat är höjdpunkten på hajjresan). Fromhet (birr) betyder att vara rättfårdig i handel och vandel, att para sin nit med medkänsla för andra, och att ge allt för att nå fulländning.

  2. /kommentar till "sådant som rör sig"/

  3. Med "folk" menas här inte den breda massan, utan ädla och förebildliga människor.
Det är inte tillräckligt att avstå från synder och visa godhet mot andra för att uppnå god karaktär, utan därutöver bör man sträva efter att uppnå de egenskaper som Allah den Upphöjde nämnt som utmärkande för de troende:

(* Endast de är troende som bävar i sina hjärtan då Allah's namn nämns osv. *)
[Sura al-Anfal 8:2-4]

(* De som vänder sig till Allah i ånger, de som tillber och prisar [Honom] osv. *)
[Sura al-Tawba 9:112]

(* De som är ödmjuka när de förrättar sin bön; som vänder sig bort från lättsinnigt tal; osv.  *) [Sura al-Mu´minun 23:2-10]

(* Den Barmhärtiges tjänare är de som går lugnt och värdigt på jorden, och när de dåraktiga tilltalar dem svarar de: Fred!  *)
[Sura al-Furqan 25:63 osv. till surans slut.]

Till god karaktär hör också att stå ut med den skada man tillfogas genom andras dåliga uppförande, såsom Profeten visade med sitt exempel, då en ökenarab högg tag i hans burda (överplagg) så att märken framträdde på Profetens skuldra, och sade: "Muhammad, ge mig en del av Allah's pengar som du har." Han vände sig då mot honom och skrattade och befallde att man skulle ge honom vad han bett om.


Hadith nr 28

Arabisk text | Spela upp
h28_text

Det har förmedlats att Abu Nahih al-`Irbad  ibn Saria (må Allah vara nöjd med honom) sagt: Allah's Sändebud förmanade oss så att våra hjärtan fylldes av fruktan och tårarna strömmade från ögonen. Så vi sade: O Allah's Sändebud, det är som ett avskedstal, så ge oss ett sista råd. Han sade:

Jag råder er att frukta Allah, upphöjt vare Hans Majestät, och att lyssna och lyda, om så en slav tar befäl över er1. Ty sannerligen, den av er som lever kommer att bevittna många tvister, så håll fast vid min sunna och de rättledda kalifernas sunna2. Bit er fast i den med tänderna. Och akta er det nyinförda, varje nytt påfund är villfarelse3.

Abu Dawud och al-Tirmidhi förmedlade detta. [Den senare] sade att det är en hasan sahih hadith.


  1. Detta uttalande kan tolkas så att det en dag kommer att gå så långt att en slav, som inte är ägnad att leda, tar befäl över ummat. I så fall bör man lyda honom för att undvika fitna och kaos. Uttalandet kan också tolkas som en retorisk överdrift, som när Profeten i en hadith sade: "Åt den som för [att dyrka] Allah bygger en moské  som [är så stor som] ett fågelbo, kommer Allah att bygga ett hus i Paradiset." Det kan också tolkas så att det en dag kommer att gå så långt att en slav, som inte är
  2. De rättledda kaliferna är, enligt de lärdas koncensus, Abu Bakr, `Umar, `Uthman och `Ali (må Allah vara nöjd med dem alla). Att följa deras sunna betyder:
    1. att följa deras tolkningar, och
    2. att i tvister mellan sahaba föredra deras åsikt .

  3. Det nyinförda kan vara av två slag:
    1. Sådant som saknar grund i shari`a – detta är ogiltigt och klandervärt.
    2. Sådant som står i samklang med den – detta är inte kladervärt.

    Ordet bid`a (nypåfund) i hadithen avser endast sådant som står i motsats till sunnan och är vilseledande. När kalifen `Umar efter Profetens bortgång såg att folk bad tarawihbön i moskén sade sade han: "Vilken utmärkt bid`a!" (Sahih Bukhari 2010, Kapitlet om Tarawih)

Hadith nr 29

Arabisk text | Spela upp
h29_text

Det har förmedlats att Mu`ad ibn Jabal (må Allah vara nöjd med honom) sagt: O Allah's Sändebud, upplys mig om den handling som för mig till Paradiset och bort från Elden. Han sade:

Du har då sannerligen frågat om något oerhört stort. Men det är lätt för den som Allah den Upphöjde underlättar det för. Du ska tjäna Allah och inte jämställa något med Honom, utföra bönen ge zakat, fasta under Ramadan och vallfärda till Huset (Ka`ba).

Sedan sade han :

Ska jag visa dig dörren till det goda? Fastan är en sköld. Sadaqa1 utsläcker ogärningar som vatten släcker ut eld; och en människas bön i nattens djup –

Han läste därpå upp:

(* Deras ryggar försmår bäddarna *) fram till (* vad de gjort. *)2

Sedan sade han :

Ska jag tala om för dig vad som är huvudsaken, och dess bärande pelare och dess högsta punkt?

Jag sade: Jovisst, o Allah's Sändebud.

Han sade :

Det väsentliga är Islam, dess bärande pelare är bönen, och dess höjdpunkt är jihad.3

Därefter sade han :

Ska jag tala om för dig vad som är grundvalen till allt detta?

Jag sade: Javisst, o Allah's Sändebud. Då fattade han tag i sin tunga och sade:

Håll denna i styr.4

Jag sade: O Allah's Förkunnare, kommer vi att ställas till svars för vad vi säger? Då sade han :

Må din mor mista dig! Skulle folk kastas huvudstupa i Elden, så att de ligger på sina ansikten – eller han sade: på sina näsor – om inte för vad deras tungor skördat?

Al-Tirmidhi berättade denna hadith och sade att den är hasan sahih.


  1. Här menas frivillig fasta uöver Ramadan, och frivillig sadaqa utöver zakat.

  2. (* Deras ryggar försmår bäddarna då de [om natten] åkallar sin Herre med fruktan och hopp, och offrar av det Vi givit dem som försörjning. Ingen vet vilken fägnad som gömts undan åt dem som belöning för vad de gjort. *)
  3. [Sura al-Sajdah 32: 16-17].

    Dvs. den som avstår från sin sömn för att stå i bön inför Allah om natten, när ingen annan ser honom, kan hoppas på de belöningar som antyds i denna aya.

  4. Det finns ingen annan gärning som kan ersätta jihad. När en man kom till Profeten och bad honom att anvisa en gärning likvärdig med jihad, svarade han : "Jag finner inget [likvärdigt]." Han sade: "Kan du, medan kämpen går ut [i strid] gå till din moské och stå [i bön] utan uppehåll, och [hålla] fasta utan att bryta den?" [Mannen] sade: "Vem förmår [något sådant]?" [Sahih Bukhari nr 2785]

  5. Efter att nämnt jihad – att strida mot dem som förnekar tron – som den mest väsentliga och oersättliga av alla gärningar, nämner Profeten den stora striden: jihad mot egot, genom att hålla tungan i styr så att den inte leder till undergång.

    Jämför hadith nr 15 i denna samling: "Må den som tror på Allah och på den Yttersta Dagen tala väl eller vara tyst."


Hadith nr 30

Arabisk text | Spela upp
h30_text

Från Abu Tha`laba al-Khushni Jurthum ibn Nashir (må Allah vara nöjd med honom) förmedlas att Allah's Sändebud sagt:

Allah den Upphöjde har ålagt [er] plikter, så försumma dem inte; Han har fastställt gränser, så överträd dem inte; somligt har Han helgat, så kränk det inte; och annnat har han undlåtit att nämna, av barmhärtighet gentemor er – inte av glömska – så forska inte i det.

En hasan hadith, som berättats av Daraqutni och andra.



Jämför kommentaren till hadith nr 9 i denna samling: "Låt mig vara när jag låter er vara (ذروني ما تركتكم) ty sannerligen, de som var före er bragtes på fall av sin frågvishet och motsträvighet mot sina profeter."

Profentens följeslagare förstod detta och avhöll sig från att ställa fler frågor än absolut nödvändigt, men de lyssnade intresserat när araber (från öknen) besökte Profeten och ställde frågor till honom .

En del lärda har gått så långt att de ansett det otillåtet att ställa frågor om hur man ska förhålla sig i situationer som ännu inte inträffat. Detta är  helt i enlighet med vad de tidiga generationerna sagt. Men senare fruktade man att kunskapen skulle gå förlorad, och tillät därför att man behandlade sådana hypotetiska frågeställningar.


Hadith nr 31

Arabisk text | Spela upp
h31_text

Det har förmedlats att Ibn `Abbas Sahl ibn Sa`d al-Sa`idi (må Allah vara nöjd med honom) sagt: En man kom till Profeten och sade: O Allah's Sändebud, visa mig en gärning, som gör att både Allah och människorna älskar mig, om jag utför den. Han sade:

Nöj dig med litet av världen så kommer Allah att älska dig, och nöj dig med litet av vad människor har, så kommer de att älska dig.

En hasan hadith, som berättats av Ibn Mâjah och andra med hasan isnad.



I denna hadith anbefalls zuhd - att klara sig med det minsta man behöver av denna värld. Jämför hadith nr 40 i denna samling: "Var i världen som en främling och vägfarare." Människan är en gäst i världen, som snart måste bryta upp, allt hon har är till låns och ska snart lämnas åter. De som är nära Allah vet detta och föraktar världen, medan de som tillhör världen älskar den och hyser agg mot andra som också vill ha den. Profetens råd löd därför att nöja sig med litet, för att därmed uppnå Allah's välbehag, och lämna världen åt dem som traktar efter den.


Hadith nr 32

Arabisk text | Spela upp
h32_text

Från Abu Sa`id ibn Malik ibn Sinan  al-Khudri (må Allah vara nöjd med honom) förmäls att Allah's Sändebud sagt:

Vålla inte skada och tillfoga inte varandra skada.

En hasan hadith, som förmedlats av bl.a. Ibn Majah och al-Daraqutni med isnad. Malik förmedlade den i al-Muwatta' med en ofullständig (mursal) isnad från `Amr ibn Yahya från hans far [direkt] från Profeten , där Abu Sa`id utelämnats, men han har andra isnader, så att de stärker varandra.


  1. Olika tolkningar har givits till denna mycket kortfattade hadith. En av dem är att man inte bör skada andra utan sak, och inte heller hämnas för skada som man tillfogats av andra, utöver vad som är tillåtet för att hävda sin rätt. Detta är analogt till en annan hadith från Profeten: "Återlämna det du anförtrotts till den som anförtrott dig det, och bedra inte den som bedrar dig" – dvs. hämnas inte genom att ta mer än vad som är rättmätigt för att återställa din rätt.
Man bör ha i åtanke att den som skadar sin broder utan sak förtrycker honom, och Allah har förbjudit förtryck (se hadith nr 24). Profeten har sagt "Sannerligen, deras liv och deras egendom ochh deras heder är okränkbara för er" (se hadith nr 35).

Hadith nr 33

Arabisk text | Spela upp
h33_text

Från ibn `Abbâs (må Allah vara nöjd med dem båda) förmedlas att Allah's Sändebud sagt:

Om folk fick allt de begärde, skulle människor [kunna] avkräva andra deras ägodelar och liv. Men den som har en fordran måste kunna bevisa [sin rätt] och den som avvisar [en fordran] måste gå ed [på sin skuldfrihet].

En hasan hadith, som återberättats med denna lydelse av al-Bayhaqi och andra. Den återfinns delvis i de två Sahih-samlingarna.



I denna hadith fastställs två viktiga rättsprinciper, nämligen
  1. att ingen kan dömas att betala en skuld utan bevis
  2. att den som åtalats för en skuld kan svära sig fri från den
De rättslärda är ense om att en ed bör avkrävas den som åtalats, när det gäller penningtvister. När det gäller andra rättsfrågor råder oenighet om detta.

Hadith nr 34

Arabisk text | Spela upp
h34_text
Det har förmedlats att Abu Sa`id al-Khudriy (må Allah vara nöjd med honom) sagt: Jag hörde Allah's Sändebud säga:

Den av er som ser något otillbörligt bör1 ingripa med sin hand2 för att ändra det. Kan han inte det, bör han ingripa med sin tunga. Kan han inte det [heller, bör han ingripa] med sitt hjärta, och detta är den svagaste [yttringen av] tro3.

Muslim har återberättat detta.


  1. De lärda är ense om att detta uttrycker ett obligatoriskt påbud.

  2. Dvs. med sin makt.

  3. Med tro (iman) menas här trons frukt i handling, dvs. Islam.

Det är en skyldighet enligt både Koranen och sunnan att påbjuda det goda och förbjuda det otillbörliga. Detta räknas som nasiha enligt hadith nr 7: "Religionen är välmenad maning (nasiha)", och detta är fard al-kifaya, dvs. om någon i samfundet (umma) fullgör denna skyldighet så befrias hela samfundet från den, och om ingen fullgör den så bär hela samfundet ansvaret.

Om man förmodar att ens nasiha inte kommer att tas emot, fritas man ändå inte från skyldigheten att ge den. Detta står inte i motsats till Allah's uttalande i Koranen (al-Ma'ida 5:105): (* Ni är ansvariga för er själva – de som far vilse skadar er inte om ni blivit vägledda. *). Enligt Korantolkarna är betydelsen  av denna aya: "Om ni utför vad ni ålagts så skadas ni inte av att andra inte fullgör det". När Allah den Upphöjde i Koranen (al-An`am 5:164) säger: (* Ingen bärare av bördor bär någon annans bördor *) så förstås därav att den troende fullgör sin plikt genom att påbjuda det goda och förbjuda det otillbörliga, men det ingår inte i hans uppdrag att få den andre att acceptera det.

Det krävs inte att man själv är perfekt och följer allt Allah befallt och avhåller sig från det Han förbjudit innan man ger nasiha. Man är skyldig att ge nasiha under alla omständigheter – (* Så påminn, för sannerligen, påminnelse gagnar dem som tror. *) (Sura al-Dhariat aya 55). I själva verket har man nämligen ålagts både att påminna sig själv och att påminna andra. Den som nöjer sig med att påminna sig själv och inte påminner andra har därför bara utfört halva uppdraget.

Att påbjuda det goda och förbjuda det otillbörliga är inte enbart makthavarnas sak, utan var och en bör påminna om det han har kunskap om. Att man bör utföra bön och fasta och undvika äktenskapsbrott och vindrickande är t.ex. sådant som varje muslim vet och kan påminna om. Allmänheten är däremot inte ålagd att ge nasiha i komplicerade frågor eller uppmana till jihad, sådant bör lämnas åt de lärde.

De lärda förbjuder endast sådant som det råder enighet om att det är otillbörligt, och de undviker att ge nasiha om sådant som det finns meningsskiljaktigheter om, eftersom sunnan rekommenderar att nasiha framförs på det bästa och finaste sättet, för att lättare kunna godtas.

Imam al-Shafi`i (r) sade: "Om någon förmanar sin broder i enskildhet så förädlar och förskönar han honom (فقد نصحه وزانه), men förmanar han honom offentligt så exponerar han hans brister och skämmer ut honom."

Till nasiha hör även att om man ser någon i färd med att köpa en vara som är defekt så bör man upplysa honom om det. Att inte ge nasiha i en sådan situation innebär att man gör sig delaktig i en ohederlig affär.

Man ska inte forska och leta efter fel, och man behöver inte gå in och undersöka sådant man bara misstänker kan vara otillbörligt, men det man råkar bli vittne till bör man rätta till det – utom då en tillförlitlig person talar om att någon fört en man till en avskild plats för att döda honom, eller är ensam med en kvinna för att begå äktenskapsbrott med henne. I sådana fall är det tillåtet att undersöka saken, för att förhindra det som inte hunnit ske.

Hadith nr 35

Arabisk text | Spela upp
h35_text

Det har förmedlats att Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) sagt: Allah's Sändebud sade:

Hys inte avund1 mot varandra, bedra inte varandra, hata2 inte varandra, och vänd inte varandra ryggen3. Den ene må inte bjuda över den andre [efter det att avtal ingåtts]4. Tjäna Allah som bröder. Var muslim är en annan muslims broder. Han förtrycker honom inte, överger honom inte5,  för honom inte bakom ljuset och förhäver sig inte över honom. Fruktan för Allah finns här - och han pekade tre gånger mot sitt bröst6. Måttet på en människas ondska är att hon ringaktar sin muslimske broder7. Allt hos en muslim är okränkbart för andra muslimer – hans liv, hans egendom och hans heder.

Muslim har återberättat detta.


  1. Avund (hasad) är önskan att förmåner som någon annan åtnjuter ska  tas ifrån honom. Hasad har förbjudits enligt följande hadith: "Akta er för avund (hasad), ty avund förtär goda gärningar som elden förtär ved eller gräs". (Abu Dawud). Däremot är det tillåtet att hysa begär (ghibta) efter en förmån som någon annan har, utan att önska att den tas ifrån honom.

  2. Kärlek och hat är känslor som man inte råder över, men man kan kontrollera de handlingar som dessa känslor ger upphov till.

  3. Dvs. vänd er inte bort från varandra i fiendskap.

  4. Detta innebär att om någon ingått ett preliminärt köpeavtal, bör man inte ge honom bättre villkor (t.ex. erbjuda samma vara till ett lägre pris eller en bättre vara till samma pris) för att få honom att säga upp det tidigare avtalet. Om köpare och säljare kommit överens om ett pris och uttryckt att de är nöjda med affären(*), och det enda som återstår är att skriva avtalet, är det haram om någon av parterna tar tillbaka sitt ord och vill ändra priset.

    (*) [Ett köpeavtal består enligt shari`a av två delar: att säljaren erbjuder en viss vara till ett visst pris och köparen accepterar det. Såväl erbjudandet som accepterandet måste uttalas muntligt, och dessa uttalanden utgör avtalet, oberoende av om det sedan tecknas skriftligt eller inte.]

  5. Om en muslim söker en annan muslims bistånd mot förtryck eller liknande, är det dennes skyldighet att hjälpa honom efter sin förmåga, om han inte har någon ursäkt som är giltig enligt shari`a.

  6. En annan version lyder: "Allah ser inte till era kroppar eller till ert yttre, Han ser till era hjärtan". Dvs. taqwa är inte det som åstadkoms av yttre handling, utan det är hjärtats tillstånd av vördnad och bävan inför Allah, samt medvetandet om att stå under Hans uppsikt.

  7. Detta är en skarp varning för den muslim som visar förakt för en annan muslim. Allah den Upphöjde har hedrat varje muslim genom att skapa honom och ge honom uppehälle. Han har format honom och givit honom den finaste gestalt, och allt som finns i himlarna och på jorden har Han skapat för hans skull och ställt till hans förfogande. Han har därefter utvalt och kallat honom till muslim och troende för att tjäna Honom, och låtit Sitt högst ärade Sändebud Muhammad framgå ur hans släkte. Ve den som föraktar någon som Allah den Upphöjde har hedrat på detta sätt. – Att ringakta en annan muslim innebär t.ex. att inte hälsa på honom när han går förbi, att låta bli att besvara hans hälsning, eller att anse att Allah inte kommer att ta emot honom i Paradiset. Att den förståndige tar avstånd från den dåraktige, eller den rättfärdige från syndaren, innebär däremot inte ringaktning av en annan muslim, eftersom avståndstagandet inte gäller personen i sig, utan de egenskaper och beteenden som han visar upp. Om han ändrar dessa blir han hedrad och aktad.


Hadith nr 36

Arabisk text | Spela upp
h36_text

Från Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) förmedlas att Allah's Sändebud sagt:

Från den som lyfter bort ett av världens bekymmer från en troende, lyfter Allah bort bekymmerna på Återuppståndelsens Dag. Åt den som ger lättnad åt någon som har det svårt, ger Allah lättnad i denna värld och i nästa. Den som täcker över en muslims [brister]1 täcker Allah över [bristerna] för i denna värld och i nästa. Allah bistår tjänaren så länge tjänaren bistår sin broder. För den som färdas på vägen för att söka kunskap2, jämnar Allah vägen till Paradiset. Där människor3 samlas i något av Allah's hus för att läsa Hans Bok och tillsammans lära sig den, sänker sig frid4 över dem, barmhärtighet omsluter dem, änglarna omger dem, och Allah nämner dem för dem som är hos Honom5. Den som ligger efter i gärningar kommer inte fortare fram på grund av sin börd6.

Muslim förmedlade hadithen med denna ordalydelse.


  1. Detta gäller felsteg som en rättfärdig person begått tidigare i sitt liv, men sedan bättrat sig. Om någon är insnärjd i sin synd och inte upphör att synda, bör man reagera och ingripa för att förhindra det. Kan man inte det, bör saken föras till domstol. Att dölja en sådan persons synder leder bara till att han stärks i sitt felaktiga handlande, andra människor skadas, Allah's förbud vanhelgas, och andra kan börja följa samma dåliga exempel. Det är därför rekommenderat att man för fram sådant inför allmänheten, såvida man inte bedömer att det förvärrar saken. Detsamma gäller otillförlitliga hadithberättare, falska vittnen och ohederliga förvaltare av fonder för sadaqa, stiftelser (awqaf) eller medel till hjälp för föräldralösa. Det är nödvändigt att avslöja deras otillförlitlighet, och det är inte tillåtet att dölja deras brister, om man ser att de inte är lämpade för sin uppgift. Detta är inte baktal (ghiba), som är förbjudet, utan nasiha som är obligatoriskt.

  2. Här menas att söka kunskap om shari`a. Till kunskapssökandets villkor hör avsikten att komma närmare Allah – dvs. samma villkor som gäller för varje gudstjänsthandling (`ibada).

  3. Här nämns det förtjänstfulla med att samlas i moskéerna för att läsa Koranen. Detta gäller folk i allmänhet, inte bara de lärda och dem som har en särskild ställning inför Allah.

  4. Frid betyder här lugn och högtidlighet.

  5. "De som är hos Honom" avser Profeter och Änglar av hög rang.


Hadith nr 37

Arabisk text | Spela upp
h37_text

Från Ibn `Abbas (må Allah vara nöjd med dem båda) berättas från Allah's Sändebud vad han berättar från sin Herre – välsignad och upphöjd vare Han. Han sade:

Allah för in alla goda och onda gärningar i en bok.

Sedan förklarade han detta:

Om någon har för avsikt att göra en god gärning, men inte utför den, skriver Allah att Han betraktar den som en fullständig god gärning, och om han har för avsikt att göra den och även utför den skriver Han att Han betraktar den som tio goda gärningar, eller upp till sjuhundra gånger så mycket och flerfalt mer. Och om någon har för avsikt att göra en ond gärning, men inte utför den, skriver Han att Han betraktar den som en fullständig god gärning, och om han har för avsikt att göra den och utför den, så skriver Han in den som en enda ond gärning.

Bukhari och Muslim återberättade denna hadith i sina två Sahih-samilingar med dessa ord.

Så begrunda, min broder – må Allah ge oss och dig framgång – den oändliga godheten hos Allah den Upphöjde, och reflektera över dessa formuleringar. När han säger "inför Sig" [dvs. inför Allah] så tyder det på det stora värde som tillmäts [de goda gärningarna]. Och när han säger "en fullständig" [god gärning] så betonas deras vikt ännu mer. Och när han säger om de onda gärningar som man hade för avsikt att göra men sedan avstod ifrån att Allah skriver in en fullständig god gärning inför Sig, så betonar han detta med ordet "fullständig". Och om han utför den så skriver Han in den som enda ond gärning, och där betonar han hur litet det är genom att säga "en enda" isället för "en fullständig". Lovpris tillkommer Allah, Hans är nådegåvorna – ära ske Honom. Över alla mått lovprisar vi Honom. All framgång kommer från Allah.  (*)



(*)  Detta tillägg är av Imam al-Nawawi.
  1. /kommentar följer insha'Allah/



Hadith nr 38

Arabisk text | Spela upp
h38_text

Det har förmedlats att Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) sagt: Allah's Sändebud sade:

Allah den Upphöjde har sagt:
 
Den som visar fientlighet mot en vän1 till Mig förklarar Jag krig mot. Det finns inget Jag tycker mer om, än att en  tjänare närmar sig Mig med det Jag ålagt honom som plikt. Min tjänare fortsättar att närma sig Mig med frivilliga gärningar, till dess Jag älskar honom. När Jag älskar honom, är Jag hörseln varmed han hör, synen varmed han ser, handen han griper med och benen han går med2. Ber han Mig [om något] ger Jag honom [det] med all säkerhet, och söker han skydd hos Mig ger Jag honom med all säkerhet Mitt beskydd.

Al-Bukhari återberättade detta.
–––––––––––––––––––
  1. Allah's vän (wali) är den som följer Shari`a. Han står under Allah's beskydd, och Allah den Upphöjde varnar var och en som visar fiendskap mot en wali, att han därmed har gjort sig till Allah's fiende.

  2. Dvs. han hör, ser och tar bara sådant som är tillåtet, och går bara till platser där sådant som är tillåtet sker.


Hadith nr 39

Arabisk text | Spela upp
h39_text

Från Ibn `Abbas (må Allah vara nöjd med dem båda) förmedlas att Allah's Sändebud sagt:

Sannerligen, Allah har [lovat] mig att bortse från [synder som] mitt umma [begår] av misstag, av glömska eller under tvång.

En hasan hadith som återberättats av Ibn Majah, al-Bayhaqi och andra.



Bakgrunden till denna hadith är följande: När Allah den Upphöjde uppenbarade ayan:

(* Vare sig ni visar upp det som finns inom er eller döljer det, kommer Allah att ställa er tillsvars för det. *) [al-Baqara 2:284]

orsakade det stort bekymmer hos Profetens följeslagare, må Allah vara nöjd med dem. Då gick Abu Bakr, `Umar, `Abd al-Rahman ibn `Auf och Mu`ad ibn Jabal och andra personer tillsammans till Allah's Sändebud och sade: "Vi har ålagts något som vi inte förmår. Hos var och en av oss pågår ett inre samtal (hadith al-nafs) som han inte vill ska få fäste i hans hjärta, eftersom det hör till denna värld." Då sade Profeten : "Ni kanske säger som Banu Israil: 'Vi hör men vi lyder inte'. " De svarade: "Vi hör och vi lyder." Efter en tid sände Allah lättnad och barmhärtighet med orden:

(* Allah lägger inte på någon en tyngre börda än han kan bära. Det goda han har gjort skall räknas honom till förtjänst och det onda han har gjort skall läggas honom till last. Herre! Ställ oss inte till svars för glömska eller oavsiktliga fel. Herre! Lägg inte på oss en sådan börda som den Du lade på våra föregångare. Herre! Lägg inte på oss [bördor] som vi inte har kraft att bära. Utplåna våra synder och ge oss Din förlåtelse och förbarma Dig över oss. Du är vår Beskyddare! Ge oss seger över dem som förnekar [sanningen]! *) [al-Baqara 2:286]

och därmed upphävde  Han den tidigare ayan. [Jmfr. Sahih Bukhari #228]


Hadith nr 40

Arabisk text | Spela upp
h40_text

Det har förmedlats att Ibn `Umar (må Allah vara nöjd med dem båda) sagt: Allah's Sändebud tog tag i min skuldra1 och sade:

Var i världen som en främling och vägfarare.

Och Ibn `Umar (må allah vara nöjd med dem båda) brukade säga: Om det är kväll så invänta inte morgonen, och om det är morgon så invänta inte kvällen2. Ta från din hälsa till din sjukdom, och från ditt liv till din död3.

Al-Bukhari förmedlade detta.


  1. I några utgåvor står det: vid båda mina skuldror.

  2. Dvs. skjut inte upp dina handlingar.

  3. Dvs. ta vara på ditt liv och din hälsa för att göra goda gärningar, innan du hindras av sjukdom och död.


Hadith nr 41

Arabisk text | Spela upp
h41_text

Det har förmedlats att Abu Muhammad `AbdAllah ibn `Amr ibn `As (må Allah vara nöjd med dem båda) sagt: Allah's Sändebud sade:

Ingen av er tror innan hans önskningar följer [de föreskrifter] jag har kommit med.

En sahih hadith som vi återberättar i Kitab al-Hujja med en sahih isnad.




Hadith nr 42

Arabisk text | Spela upp
h42_text

Det har förmedlats att Anas (må Allah vara nöjd med honom) sagt: Jag hörde Allah's Sändebud säga:

Allah den Upphöjde har sagt:

O Adams son, Så länge du åkallar Mig och sätter ditt hopp till Mig förlåter Jag dig vad du än gjort, och fäster ingen vikt vid det. O Adams son, om dina synder nådde upp till himlens moln, och du bad Mig om förlåtelse, så skulle Jag förlåta dig. O Adams son, om du kom till Mig med synder som närmar sig jorden [i omfång] och sedan stod inför Mig utan att ha jämställt någonting med Mig, så skulle Jag ge dig förlåtelse efter samma mått.

Al-Tirmidhi återberättade detta och sade att det är en hasan sahih hadith.





Damas Cultural Society © 2006 Kultursällskapet Damas
Senast uppdaterat: 2013-11-18