Hanafi: Bästa tiden för Fajr-bönen

Bästa tiden för Fajr-bönen

Sammanställt av
Adnan Kozarcanin och B. Muhammad
Ur Imdad al-Fattah och
Kitab al Hujja ‘ala Ahl al-Madina

Enligt Hanafi-skolan är det mustahabb (att föredra) för män att be Fajr-bönen då det börjar ljusna [1]. Det är sunna att förlänga recitationen i första rak’a av Fajr (إطالة الأولى في الفجر). Imam al-Shurunbulali (rahimahu Allah) förklarar i Imdad al-Fattah:

… detta eftersom att (gryningstiden) är en tid av sömn och ouppmärksamhet (ghafla). Därför inriktar sig Imamen på olika delar av samfundet genom att (börja tidigt och) förlänga recitationen, i hopp om att de (som sover) ska hinna ifatt, för det finns ingen överdrift i sömn (dvs. deras behov av sömn kan vara legitimt). Han lägger således två tredjedelar av läsningen i första rak’a och en tredjedel i andra. Detta klargör vad som ä mustahabb, och vad som är regel gällande skillnaden (i läsningens längd mellan första och andra rak’a), men det gör inget om skillnaden är ännu större.

Imam Muhammad ibn Hasan al-Shaybani (d. 189 H. – radiya Alllah ‘anhu) tillbringade några år i Madina Munawara för att höra hadith från de lärda där. Bl.a. hörde han Muwatta från Imam Malik. Som resultat av de diskussioner han förde under den tiden, skrev han boken Kitab al Hujja ‘ala Ahl al-Madina (Boken med bevis mot folket i Madina), där han ger argument som stödjer den irakiska skolan. [2]

Den första frågan han tar upp i denna bok är just frågan kring den rekommenderade tiden för Fajr bönen;

Abu Hanifa (radiya Allah ‘anhu) säger: Fajr-bönen bör förrättas när det börjar ljusna, på grund av de hadither som berättas om detta, och för att folk vid den tiden brukar befinna sig i djup sömn. Därför bör man be när det börjar ljusna, så att både de som sov och de som var vakna närvarar vid bönen.

Madinas folk och Malik (radiya Allah ‘anhu) säger: Man bör be Fajr medan det är mörkt på grund av traditioner som berättas om detta.

Muhammad ibn al Hasan säger: Det berättas olika traditioner om saken. Det finns både sådana som stödjer den mörka tiden och sådana som som den ljusare tiden för Fajr-bönen. Vi föredrar att man ber Fajr när det börjar ljusna, eftersom folk brukade börja medan det förtfarande var mörkt, men reciterade Koranen längre så att de slutade bönen vid samma tid som de som började när det redan ljusnade. På så sätt kunde även de som sov ansluta sig.

Hadither har nått oss från Abu Bakr al Siddiq (radiya Alllah ‘anhu) om att han reciterade Surah al-Baqarah i Subh-bönen och därför inledde den medan det var mörkt. De som i sin bön reciterar de kortare Surorna tillhörande al-Mufassal-gruppen, bör istället inleda när det börjar ljusna.

Vidare har det nått oss att Allahs Sändebud (salla Allah ‘aleihi wa salllam) sade: “Be fajr när det börjar ljusna ty det bringar större belöning”. Hadithen är mustafidh (spridd) bland folk och ma’ruf (välkänd) [3].

Noter

[1] För kvinnor är det bättre att be Fajr-bönen då et ännu är mörkt, innan det börjat ljusna.

[2] Imam Muhammad var berömd för sin vackra, precisa och stilrena arabiska, och sin eleganta argumentationsstil. Den nutida Hanafi-lärde Abu Zahra påpkekar i sin bok om Imam Abu Hanifa att man från tankelogiken i hans texter kan härleda qiyas (analogiresonemang) även om det inte uttrycks explicit.

Boken Kitab al Hujja ‘ala Ahl al-Madina tillhör visserligen inte grundböckerna i Hanafi fiqh (Zhahir al riwaya), men dess innehåll anses mycket värdefullt. Abu Zahra tillmäter den samma vikt som Imam Muhammads Kitab al Athar och de sex böcker som utgör Zhahir al riwaya. Speciellt värdefullt är att Kitab al Hujja innehåller ursprungliga argument som nedtecknades av Imam Muhammad, med både qiyas, sunna och athar, vilket sällan förelkommer i de andra böckerna. På så sätt kan man se hur de i själva verket argumenterade.

[3] Al-Tirmidhi – hasan sahih, al Tahawi i Ma’ani al Athar

Från: svenskmuslim.se