Qadi ´Iyad: Om Nasiha

Om Nasiha gentemot Profeten

Allahs välsignelser och fred vare med honom
Ur: Qadi ‘Iyad: Al-Shifa, Del 2 Kapitel 2 Avsnitt 6
Översatt av bmk

Avsnitt 6.

Nödvändigheten av nasiha (gott råd och uppriktigt handlande)

Allah den Upphöjde säger:
«De svaga och de sjuka ska inte klandras [för att ha stannat hemma], inte heller de som inte kunde bekosta (sin utrustning], om de har varit uppriktiga mot Allah och Hans Sändebud; dessa [rättsinniga männsikor] kan inte klandras – och Allah är ständigt förlåtande, barmhärtig. » (Sura tawba 9:91)

Kommentatorerna säger: “Om de är sanna och uppriktiga i sitt förhållande till Allah och Hans Sändebud, så är de uppriktiga muslimer i det fördolda liksom i offentligheten.”

Tamim ad-Dari sade att Allahs Sändebud (Allahs välsignelser och fred vare med honom) sade:

Al-Dîn al-nasiha (Religionen är gott råd eller uppriktigt handlande. Al-Dîn al-nasiha. Al-Dîn al-nasiha.“

De frågade: “Gentemot vem?“
Han svarade:
Gentemot Allah den Upphöjde och Hans Bok och Hans Sändebud och mot muslimernas ledare och mot vanligt folk.

Våra Imamer har sagt: Nasiha gentemot Allah den Upphöjde och gentemot muslimernas ledare och gentemot vanliga människor är en plikt.

Imam Abu Suleyman al-Busti sade:
Nasiha är det ord som betecknar en önskan om gott till den det åsyftar.“

Det går inte att förklara det med ett enda ord som återger hela dess innebörd. Rent språkligt betyder det uppriktighet (ren avsikt – ikhlas), som när man säger: ‘Jag har renat honungen (nasahtuhu)’ när den är fri från vax.“

Abu Bakr ibn Abi Ishaq al-Khaffaf sade: “Nasiha är att göra något som är rätt och harmoniskt. Det kommer från ordet nisah, dvs. tråden som ett plagg är hopsytt med.“ Något liknande sade Abou Ishâq al-Zajâj.

Nasiha gentemot Allah den Upphöjde är består i att ha en sund tro på Hans Enhet, beskriva Honom på det sätt som anstår Honom att bli beskriven och att särskilja Honom från sådant som inte kan tillskrivas Honom. Det är att önska [ragbah] det Han älskar och ta avstånd från det Han avskyr och det är uppriktighet när man dyrkar Honom.

Nasiha gentemot Hans Bok är att tro på den, handla efter den, recitera den väl vara ödmjuk inför den, visa respekt för den, förstå den och söka fiqh enligt den och skydda den från extremisternas tolkningar och ateisternas angrepp.

Nasiha gentemot Sändebudet (Allahs välsignelser och fred vare med honom) är att bekräfta hans profetskap och att lyda honom i allt han befaller och förbjuder.

Abu Suleyman och Abu Bakr sade: “Det är att stödja, hjälpa och skydda honom, levande som död, att ge liv åt hans sunnah genom att söka den, skydda och sprida den och att anta hans nobla karaktär och adab.“

Abu Ibrahim Ishaq at-Tujbi sade: “Nasiha gentemot Allahs Sändebud (Allahs välsignelser och fred vare med honom) är att bekräfta hans budskap och hålla fast vid hans sunnah, sprida den och uppmuntra till den, kalla till Allah och hans Profet och hans sunnah, och handla enligt den.

Ahmad ibn Muhammad sade: “En av hjärtats plikter är att tro på nasiha gentemot Allahs Sändebud (Allahs välsignelser och fred vare med honom).”

Abu Bakr al-Ajurri och andra sade: “Nasiha gentemot honom innebär två sorters uppriktigt handlande: det ena är nasiha under hans levnadstid och det andra är nasiha efter hans död.”

Under hans levnadstid utövade hans Följeslagare nasiha genom att hjälpa honom, skydda honom, bekämpa hans motståndare, lyda honom och offra sina liv och ägodelar i hans tjänst enligt Allahs den Upphöjde ord:
«Bland de troende finns det män som håller fast vid de löften som de avgett inför Allah.» (33:23) och som «ger sina bidrag [i kampen] för Allahs och Hans Sändebuds sak.» (59:8)

Muslimernas nasiha gentemot honom (Allahs välsignelser och fred vare med honom) efter hans död är att upprätthålla aktning, respekt och kärlek till honom, att idogt lära sig hans sunnah, förstå shari´ah, att älska medlemmarna av hans Familj och hans Följeslagare, att undvika sådant som ogillas enligt hans sunnah och som avviker från den, att avsky att göra det och att alltid vara på sin vakt mot att det ska inträffa, barmhärtighet mot hans samfund, att söka lära från hans karaktär, hans liv och hans uppförande samt ståndaktighet i att handla i enlighet därmed.

Av det som nu sagts kan vi se att nasiha är en av kärlekens frukter och samtidigt ett av dess kännetecken.

Imam Abu’l-Qasim al-Qushayri berättade att någon i en dröm såg ´Amr ibn al-Layth, som var kung i Khorasan och en berömd hjälte, även känd under namnet as-Saffar [grundare av den saffaridiska dynastin 867-903; han var också berömd för sin strid mot kharajiterna i Sistan] Han sågs i drömmen och blev tillfrågat: “Vad gjorde Allah den Upphöjde med dig?“ Han svarade: “Han förlät mig.“ Han frågade: “Hur kom det sig?“ (Den som hade drömt) svarade: “En dag klättrade jag upp till toppen av ett berg och såg ned på mina arméer och gladde mig åt deras enorma antal. Då önskade jag att jag hade kunnat vara hos Allahs Sändebud, må Allah den Upphöjde ge honom frid och välsignelser, för att hjälpa och stödja honom. Allah den Upphöjde tackade mig och förlät mig på grund av det.“

Nasiha gentemot muslimernas ledare är att lyda dem när de befaller det rätta, bistå dem, uppmana dem att handla rätt och påminna dem om det på ett fint sätt, tala om för dem vad de förbisett vad gäller muslimernas angelägenheter, att inte angripa dem och inte förorsaka tvister mellan dem och folket, och inte fjärma dem från folket.

Nasiha gentemot vanliga människor är att vägleda dem till deras bästa, i ord och handling bistå dem i deras religiösa och världsliga angelägenheter med ord och handling, varna dem som är oförsiktiga upplysa de okunniga, ge till dem som behöver, dölja deras brister, avvärja sådant som kan skada dem och skaffa fram sådant som är dem till nytta.

Och vår sista bön är: Må lovpris ske Allah, världarnas Herre.


Svensk text: bmk © 2001


[wpspoiler name=”Arabisk text | بالعربة “]

فصل
في وجوب مناصحته صلى الله عليه و سلم

قال الله تعالى : ولا على الذين لا يجدون ما ينفقون حرج إذا نصحوا لله ورسوله ما على المحسنين من سبيل والله غفور رحيم [ سورة التوبة / 9 ، الآية : ( 91 )] .

قال أهل التفسير : إذا نصحوا لله و رسوله : إذا كانوا مخلصين مسلمين في السر و العلانية .
حدثنا القاضي الفقيه أبو الوليد بقراءتي عليه ، حدثنا حسين بن محمد ، حدثنا يوسف بن عبد الله ، حدثنا ابن عبد المؤمن ، حدثنا أبو بكر التمار ، حدثنا أبو داود ، حدثنا أحمد بن يونس ، حدثنا زهير ، حدثنا سهيل بن أبي صالح ، عن عطاء بن يزيد ، عن تميم الداري ، قال : قال رسول الله صلى الله عليه و سلم : إن الدين النصيحة . إن الدين النصيحة . إن الدين النصيحة . قالوا : لمن يا رسول الله ؟ قال : لله و لكتابه و لرسوله ، و أئمة المسلمين و عامتهم واجبة .

قال أئمتنا : النصيحة لله و لرسوله و أئمة المسلمين و عامتهم واجبة .

قال الإمام سليمان البستي : النصيحة كلمة يعبر بها عن جملة إرادة الخير للمنصوح له ، و ليس يمكن أن يعبر عنها بكلمة واحدة تحصرها . و معناها في اللغة الإخلاص ، من قولهم : نصحت العسل ، إذا خلصته من شمعه .

و قال أبو بكر بن أبي إسحاق الخفاف : النصح فعل الشيء الذي به الصلاح و الملاءمة ، مأخوذ من النصاح ، و هو الخيط الذي يخاط به الثوب . و قال أبو إسحاق الزجاج نحوه .

فنصيحة الله تعالى صحة الاعتقاد له بالوحدانية ، و وصفه بما هو أهله ، و تنزيهه عما لا يجوز عليه ، و الرغبة في محابه ، و البعد من مساخطه ، و الإخلاص في عبادته .

و النصيحة لكتابه الإيمان به ، و العمل بما فيه ، و تحسين تلاوته ، و التخشع عنده ، و التعظيم له ، و تفهمه و التفقه فيه ، و الذب من تأويل الغالين ، و طعن الملحدين .

و النصيحة لرسوله التصديق بنبوته ، وبذل الطاعة له فيما أمر به ونهى عنه ، قاله أبو سليمان .

و قال أبو بكر : و مؤازرته ونصرته وحمايته حياً و ميتاً ، و إحياء سنته بالطلب ، والذب عنها ، و نشرها ، والتخلق بأخلاقه الكريمة وآدابه الجميلة .

وقال أبو إبراهيم [ إسحاق ] التجيبي : نصيحة رسول الله صلى الله عليه و سلم التصديق بما جاء به ، و الاعتصام بسنته ، و نشرها ، و الحض عليها ، و الدعوة إلى الله و إلى كتابه و إلى رسوله ، و إليها و إلى العمل بها .

و قال أحمد بن محمد : من مفروضات ال قلوب اعتقاد النصيحة لرسول الله صلى الله عليه و سلم .

قال أبو بكر الآجري و غيره : النصح له يقتضي نصحين : نصحاً في حياته ، ونصحاً بعد مماته ، ففي حياته نصح أصحابه له بالنصر والمحاماة عنه و معاداة من عاداه ، والسمع و الطاعة له ، و بذل النفوس والأموال دونه ، كما قال الله تعالى : رجال صدقوا ما عاهدوا الله عليه فمنهم من قضى نحبه ومنهم من ينتظر وما بدلوا تبديلا [ سورة الأحزاب / 33 ، الآية : 23 ] .

و قال : وينصرون الله ورسوله أولئك هم الصادقون [ سورة الحشر / 59 ، الآية :
8 ] .

و أما نصيحة المسلمين له بعد وفاته فالتزام التوقير و الإجلال ، و شدة المحبة له ، و المثابرة على تعلم سنته [ 150 ] ، و التفقه في شريعته ، و محبة آل بيته و أصحابه ، و مجانبة من رغب عن سنته و انحرف عنها ، و بغضه و التحذير منه ، و الشفقة على أمته ، و البحث عن تعرف أخلاقه و سيره و آدابه ، و الصبر على ذلك .

فعلى ما ذكره تكون النصيحة إحدى ثمرات المحبة ، و علامة من علاماتها كما قدمنا .

و حكى الإمام أبو القاسم القشيري أن عمرو بن الليث أحد ملوك خراسان و مشاهير الثوار المعرف بالصفار ـ رئي في النوم ، فقيل له : ما فعل الله بك ؟ فقال : غفر لي ، فقيل : بماذا ؟ قال : صعدت ذروة جبل يوماً فأشرفت على جنودي ، فأعجبتني كثرتهم ، فتمنيت أني حضرت رسول الله صلى الله عليه و سلم فأعنته ونصرته ، فشكر الله لي ذلك و غفر لي .

و أما النصح لأئمة المسلمين فطاعتهم في الحق ، و معونتهم فيه ، وأمرهم به ، و تذكيرهم إياه على أحسن وجه و تنبيههم على ما غفلوا عنه و كتم عنهم من أمور المسلمين ، و ترك الخروج عليهم ، و تضريب الناس و إفساد قلوبهم عليهم .

و النصح لعامة المسلمين إرشادهم إلى مصالحهم ، و معونتهم في أمر دينهم و دنياهم بالقول و الفعل ، و تنبيه غافلهم ، و تبصير جاهلهم ، و رفد محتاجهم ، و ستر عوراتهم ، و دفع المضار عنهم ، و جلب المنافع إليهم .

[/wpspoiler]

You may also like...