Att uppmuntra varandra | Imam Sha’rani

Vi behöver varandras stöd och uppmuntran. Nedan några synpunkter på detta, baserat på Adab al-Suhba av Imam Abd al-Mawahib b. Abd al-Wahhab al-Sha’rani
Sammanställt av bmk

Några punkter om
Att uppmuntra varandra

  • Profeten Muhammad (salla Allah ‘aleihi wa sallam) brukade säga fina saker om sahaba – både i deras närvaro och i deras frånvaro. Därmed får man betrakta det som en sunna att saga fina saker om sina muslimska bröder och systrar.
  • Att berömma varandras goda egenskaper ar ett sätt att stärka bandet av kärlek och brqdraskap, som vi är i stort behov av.
  • Att berömma muslimers fina egenskaper infor kuffar är ett satt att visa ´Izza (sjävaktning) for Islam.
  • Att visa uppskattning för att en broder/systrer foljer Shari’´a och Sunnan, eller for deras fina beteende, är viktigt både for att uppmuntra den enskilda personen , och för att framhålla hans goda exempel för andra, och därmed uppmuntra dem. Man kan se det som en form av nasiha. Vi gör ju ofta så i uppffostran av våra barn – men även vuxna är i behov av att deras goda sidor uppmärksammas och uppmuntras.
  • Att säga fina saker om andra är ett sätt att träna sig själv att se det goda i andra manniskor, och att inse sina egna brister.
  • Oformåga att se andras goda egenskaper eller erkänna deras fortjänster är en stor brist i en själv, som ofta bottnar i otacksamhet, självupptagenhet och avundsjuka.

Självklart ska man undvika ouppriktigt smicker, eller uppmuntran av mindre lovvärda sidor hos en person. Och givetvis bör man sträva efter att formulera uppmuntran och beröm på ett sätt som väcker tacksamhet, och inte självgodhet och arrogans – t.ex. genom att säga “mashaAllah” som nämnt i haditherna, eller genom någon du´a, eller genom att tillägga salawat över Profeten (s) eler något annat som leder tankerna till att dessa fina egenskaper ar en gåva fran Allah och ett tecken på tawfiq.

Generellt sett är nog risken för negativa effekter ganska liten, jämfört med det enorma behovet av uppmuntran och tecken pa tillgivenhet, liksom nödvändigheten att lära sig se sina egna brister och andras fortjänster.

Källa: http://islam.nur.nu/viewtopic.php?f=252&t=71