Hanafi – Tahara: Olika typer av vatten

Vilken sorts vatten kan användas till tvagning?

Sammanställt av bmk
på grundval av “Maraqi al-Falah” av Imam al-Shurubulali

Smuts kan vara av två typer:

  1. Najasa eller khabath (نجتسة أو خبث): fysisk smuts (t.ex. blod, urin, vin, gris)
    Najasa som hamnat på kroppen eller kläderna kan man bara tvätta bort, det kräver inte tvagning.

  2. hadath (حدث): abstrakt smuts
    För att avlägsna hadath krävs wudhu’ respektive ghusl.

    • Mindre hadath orsakas av allt som bryter wudhu’ (t.ex. att man kissar).
    • Större hadath sådant som kräver ghusl (t.ex. menstruation eller samlag).

Vilken typ av vatten kan man använda för att avlägsna najasa resp. hadath?

För renande från hadath krävs att man använder någon av följande sju sorters vatten:

  1. regnvatten
  2. vatten från hav och sjöar
  3. vatten från floder
  4. vatten från brunnar
  5. smält snö
  6. hagel
  7. vatten från källor

Wudhu’ är inte giltigt med:

  1. Orent vatten (الماء النجس): dvs. vatten som förlorat sin renhet av att det fallit i smuts (najasa), eller av att en hund, gris eller fyrfota rovdjur druckit av det

    En liten mängd är en vattensamling som är mindre än ca 25 kvm (oberoende av vattnets djup). Om vattnet är stillastående och utgör en liten mängd, blir det orent av minsta lilla mängd najasa, även om det inte märks några spår av den.

    Om vattnet är rinnande anses det orent först om spår av orenhet framträder.
    Med spår menas:

    • smak
    • färg
    • eller lukt.
  2. Förbrukat vatten (الماء المستعمل): det är vatten som redan använts för att ta bort hadath, eller till sunna handlingar som görs i avsikt att komma närmare Allah – t.ex. upprepande av wudhu’ utan att det brutits (wudhu’ `ala al-wudhu’), eller att tvätta händerna före eller efter maten med avsikten att följa Sunnan. Vattnet blir då förbrukat (musta`mal) från det ögonblick det rinner av huden.

    Förbrukat vatten kan dock användas för att tvätta bort najasa.

  3. Saft från träd eller frukter, även om det rinner ut av sig självt utan att pressas (detta anses vara uppblandat med växten, se nedan);
  4. Vatten som förlorat sin tunnflytande natur (riqqah wa sailan) genom att man t.ex. kokat något i det, t.ex. linser, så att det inte längre rinner av huden.
  5. Vatten som blandats med något så att den iblandade substansen överväger.

När sägs den iblandade substansen överväga?

  • När vattnet blandats med en fast substans (säger man att) den iblandade substansen överväger om vattnet förlorat sin tunnflytande natur, och det gör inget om alla (andra) egenskaper hos vattnet förändrtas – som t.ex. om man blandat det med saffran eller frukt eller löv från träd.
  • När vattnet blandats med en annan vätska, betraktar man följande tre egenskaper hos den iblandade vätskan:
    • färg
    • lukt
    • smak

Man säger att den iblandade vätskan överväger om den har två egenskaper och (minst) en av dem framträder i vattnet, som t.ex. yoghurt, som har färg och smak, men ingen lukt; eller om den har tre egenskaper och (minst) två av dem framträder i vattnet, t.ex. vinäger som har färg och lukt och smak. Om vattnet blandats med en vätska som saknar någon av dessa tre egenskaper – t.ex. förbrukat vatten (ma’ musta`mal), eller rosenvatten som förlorat sin doft – så överväger det som har störst mängd. Om man t.ex. blandat två mått förbrukat vatten med ett mått vatten som är oförbrukat, så är wudhu’ inte giltigt. Men i det motsatta fallet (dvs. om man blandar ett mått förbrukat med två mått oförbrukat vatten) så är wudhu’ giltigt.


Referens: Maraqi al-Falah av Imam Hasan b. ´Ammar b. ´Ali al-Shurubulali Imamal-Shurunbulali nurulidah.nur.nu, Boken om Tahara
Svensk text: bmk Copyright © Kultursällskapet Damas
Illustration: Det turkiska Nizamiye Moské-komplexet i Midrand, Johannesburg, Sydafrika är f.n. den största moskén på södrahalvklotet flickr.com
Photo: Copyright © lencomb