Innebörden av slaktoffret i Islam

Offerhögtiden (´Id al-Adha) inträffar den 10 i pilgrimsmånaden Dhul Hijja och varar i tre dagar. Under dessa dagar slaktar muslimer för att visa tacksamhet mot Allah för Hans gåvor, genom att använda dem på dem sätt Han anvisat, och dela med sig av dem till andra.

Allah, en Upphöjde och Majestätiske, säger i Koranen:

وَلِكُلِّ أُمَّةٍ جَعَلْنَا مَنْسَكًا لِيَذْكُرُوا اسْمَ اللَّـهِ عَلَىٰ مَا رَزَقَهُمْ مِنْ بَهِيمَةِ الْأَنْعَامِ فَإِلَـٰهُكُمْ إِلَـٰهٌ وَاحِدٌ فَلَهُ أَسْلِمُوا وَبَشِّرِ الْمُخْبِتِينَ ﴿٣٤﴾ الَّذِينَ إِذَا ذُكِرَ اللَّـهُ وَجِلَتْ قُلُوبُهُمْ وَالصَّابِرِينَ عَلَىٰ مَا أَصَابَهُمْ وَالْمُقِيمِي الصَّلَاةِ وَمِمَّا رَزَقْنَاهُمْ يُنْفِقُونَ ﴿٣٥﴾

För alla folk [i det förgångna] har Vi föreskrivit att Guds namn skall uttalas [i tacksamhet] över de boskapsdjur som Han har skänkt dem som föda – [när de slaktas]. Er Gud är den Ende Guden; underkasta er alltså Hans vilja! Och förkunna för de ödmjuka det glada budskapet [om Guds nåd], (34) de vars hjärtan bävar då Hans namn uttalas och som med jämnmod bär de [motgångar] som drabbar dem och som regelbundet förrättar bönen och ger [åt andra] av det som Vi har skänkt dem för deras försörjning. [Sura al-Hajj 22:34-35]

Det är också slaktoffret som avses i Koranens kortaste Sura:

VI HAR sannerligen gett dig det goda i överflöd! (1) Be därför till din Herre och förrätta [ditt] offer! (2) Det är den som är full av hat mot dig, som är utestängd [från Guds nåd]. (3) [Sura al-Kawthar 104:1-3]

Slaktoffret görs till åminnelse av Profeten Ibrahims (fred vare med honom) offer, då Allah sände ett offerdjur till honom sedan han visat villig att offra sin egen son. Slaktoffret är därför också en symbolisk handling, där den troende visar sin lydnad och obetingade tillit till Allah, i likhet med vår förfader Abraham (fred vare med honom).

فَلَمَّا أَسْلَمَا وَتَلَّهُ لِلْجَبِينِ ﴿١٠٣﴾ وَنَادَيْنَاهُ أَنْ يَا إِبْرَاهِيمُ ﴿١٠٤﴾ قَدْ صَدَّقْتَ الرُّؤْيَا إِنَّا كَذَٰلِكَ نَجْزِي الْمُحْسِنِينَ ﴿١٠٥﴾ إِنَّ هَـٰذَا لَهُوَ الْبَلَاءُ الْمُبِينُ ﴿١٠٦﴾ وَفَدَيْنَاهُ بِذِبْحٍ عَظِيمٍ ﴿١٠٧﴾ وَتَرَكْنَا عَلَيْهِ فِي الْآخِرِينَ ﴿١٠٨﴾ سَلَامٌ عَلَىٰ إِبْرَاهِيمَ ﴿١٠٩﴾

Men så fort de båda hade visat att de underkastade sig Guds vilja och [Abraham] hade lagt [sonen] med tinningen mot marken, (103) ropade Vi till honom: “Abraham [hejda din hand]! (104) Du har redan utfört den befallning som du fick i drömmen!” Så belönar Vi dem som gör det goda och det rätta; (105) detta var klart och tydligt en prövning. (106) Som lösen för [sonen] tog Vi emot ett präktigt offerdjur; (107) och Vi lät hans minne bevaras av senare släkten (108) [som ber:] “Fred och välsignelse över Abraham!” (109) [Sura As-Saffat 37:103-109]

Denna Koranvers antyder den “Abrahamitiska välsignelsen” (al-Salah al-Ibrahimiyya) som muslimer läser vid avslutningen av varje bön.

När Profeten Muhammad (må Allah välsigna honom och sända honom fred) utförde slaktoffret gjorde han det inte bara för egen del, utan han gjorde det som samtidigt för hela det muslimska samfundet, och visade därigenom sin omtanke och kärlek som vi hoppas få del av i både detta och nästkommande liv. Så här beskrivs det i en hadith från Sayyiduna Jabir (må Allah vara nöjd med honom):

ذبح النبي صلى الله عليه وسلم يوم الذبح كبشين أقرنين أملحين موجئين فلما وجههما قال إني وجهت وجهي للذي فطر السموات والأرض على ملة إبراهيم حنيفا وما أنا من المشركين إن صلاتي ونسكي ومحياي ومماتي لله رب العالمين لا شريك له وبذلك أمرت وأنا من المسلمين اللهم منك ولك وعن محمد وأمته باسم الله والله أكبر ثم ذبح