Ramadan – enkelt förklarat

Baserat på Ilmihal – prakisk Islam
Av Fejzullah Hadzibjric
Översatt till svenska av Ask Gasi | Redigerat av bmk

Ramadan är den månad under vilken man fastar. Att fasta under Ramadan betyder att fulständigt att avstå från mat, dryck, tobaksrökning och sexuell njutning från strax före gryningen till solnedgången, i trohet mot Allah. Att fasta är en skyldighet för varje vuxen och frisk muslim, såväl man som kvinna. Före fastan bör man fatta ett beslut (niyya) att man ska fasta. Det räcker med en niyya i hjärtat, men man kan också säga: “Jag har i Allahs Namn beslutat att hålla morgondagens fasta.” Man kan fatta niyya-beslutet, om man fastar, fram till [den sena förmiddagen].

Ramadan är en månad för bön och välgörenhet, en månad för trons pånyttfödelse. I moskéerna läser man och uttolkar Koranen, och där man bor hjälper man fattiga, man tar emot och hälsar på sina anhöriga, grannar och vänner.

Under nätterna i Ramadan förättar man tarawhih-bönen.

De tidigare morgontimmarna före fastans inträde kallas för suhur och då brukar man äta. Imsak är tidpunkten för fastnas början, medan iftar är den stund då man avbryter dagens fasta. [Innan man börjar fastan] sköljer man munnen, dricker vatten och uttalar niyya. Man bryter fastan med vatten och läser “bismi Allah” (i Allahs Namn). Under iftar får man inte äta för mycket medan man vid suhur kan äta lite mer.

Fastan är mycket nyttig både fór kropp och själ. Genom fastan stärker man sin vilja och sin självdisciplin och tillämpar samtidigt årets obligatoriska diet.

Under fastan bör man avhålla sig från alla onda gärningar och även från onödigt tal.

Sjuka, resande, soldater, de som [för sin överlevnad är beroende av att utföra] tungt kroppsarbete, mödrar som amma barn och andra kan avstå från fastan, om den skadar hälsan, men de måste ta igen det senare, när de får chans att göra det.

Gamla, svag och sjuka, för vilka det inte finns något tillfrisknande i utsikt, [behöver] inte fasta, men för varje dag måste de ge fidya (lösen, sadaqa) upp till nivå med sadaqat al-fitr, om de har tillgångar.

Fastan bryts om man äter och dricker, eller röker. Om man skulle råka göra det av en slump [dvs. av oförsiktghet, medveten om att man fastar, måste man ta igen fastan.] Skulle man helt glömma bort att man fastar, och börja äta, räknas däremot inte fastan som bruten. Om man medvetet eller avsiktligt bryter fastan bör man fasta en dagen och [dessutom fasta] sextio dagar [i en oavbruten följd] (kaffara). Månniskor som inte fastar under Ramadan begår en synd och bör [ta igen] hela fastan senare.

I´tikaf
Från tidpunkten före iftar den tjugonde dagen i Ramadan ända till tidpunkten för iftar sista dagen i Ramadan skall [minst] en eller två fromma och lärda människor i församlingen under hela perioden vistas i moskén uner tillbedjan (´ibada) och meditation. De lämnar endast moskén för tvagningen och för att förrätta sina naturbehov. Även Profeten Muhammad (salla Allah ´aleihi wa salam) utförde i´tikaf.

Laylat al-Qadr
Tjugosjunde natten under Ramadan heter Laylat al-Qadr. Det är den heligaste natten på året. Under denna natt bör man ägna sig åt tillbedjan och utföra nyttigt arbete.

Sadaqat al-fitr
Vid slutet av Ramadan skall sadaqat al-fitr skänkas till de muslimer som är fattiga. Sadaqat al-Fitr [motsvarar] värdet av 1.67 kg vete eller dubbbelt så mycket korn eller dadlar.

Muslimer, säväl män som kvinnor, som inte är fattiga, ger sadaqat al-fitr för sin egen och för sina minderåriga barns del. Sista tidpunkten för lämnandet av sadaqat al-fitr är strax innan bayram (´Id)-bönen.

Syftet med sadaqat al-fitr-gåvan är att tillförsäkra även de fattiga möjlighet att fira byram på ett värdigt sätt.

Baytram (´Id) vid Ramadans slut
Efter Ramadans slut utför Ramadan-bayram (´Id al-Fitr) för att fira att man uppfyllt trons plikter. [På ´Id-dagens morgon] förrättas bayram (´Id)-bönen.

På bayram (´Id) bör man tvätta hela kroppen, ikläda sig sina finaste kläder, parfymera sig, äta något litet innan man går till moskén, se till att komma till moskén tidigt, och på vägen dit för sig själv läsa takbir (“Allah akbar“), vara glad, ge sadaqa, kyssa föräldrar och äldre på handen och lyckönska till bayram, besöka kusiner, grannar, vänner och skriftlärda, och sluta fred med människor man varit osams med.