Regeringsuppdrag: Religiös slakt (2007)
by rahma.se · 25 April 2012
Sammanfattning:
Djurskyddsmyndigheten har av regeringen fått i uppdrag att studera, analysera och
utvärdera användandet av bedövning efter snittläggning (s.k. post-cut stunning) i
samband med religiös slakt av nötkreatur i andra länder. Djurskyddsmyndigheten har
vidare fått i uppdrag att följa utvecklingen, särskilt i Nya Zeeland, av den teknik som
används inom elbedövning av nötkreatur vid religiös slakt. Djurskyddsmyndigheten
har slutligen fått i uppdrag att göra en litteraturgenomgång av nyare publikationer på
området religiös slakt.
Djurskyddsmyndigheten är medveten om frågans komplexitet, och vill därför betona
att denna rapport endast omfattar de aspekter på religiös slakt som specifikt nämns i
uppdraget enligt ovan.
Arbetet inom uppdraget har omfattat möten med muslimska och judiska företrädare
samt representanter för djurskyddet, slakteribranschen och berörda myndigheter.
Inom den muslimska gruppen finns viss acceptans för bedövning före snittläggning,
under förutsättning att denna bedövning är reversibel. Både muslimska och judiska
företrädare skulle eventuellt kunna acceptera bedövning efter snittläggning. Den halalslakt
som idag förekommer i Sverige görs på djur som bedövats före snittläggning
i enlighet med djurskyddsföreskrifterna, antingen genom användning av reversibel
bedövning (elbedövning) eller irreversibel bedövning som inte leder till omedelbart
hjärtstillestånd (bultpistol).
Två studieresor har genomförts inom ramen för uppdraget. Dessa gjordes i syfte att
studera bedövning efter snittläggning i samband med religiös slakt, d.v.s. post-cut
stunning. Besöken genomfördes i Österrike respektive USA.
Utvärdering av post-cut stunning (bedövning efter snittläggning), med bultpistol på
nötkreatur:
Baserat på egna iakttagelser, information från kollegor och uppgifter i litteraturen gör
Djurskyddsmyndigheten bedömningen att hanteringen av djuren i samband med
post-cut stunning fram till snittläggningen kan göras på ett djurskyddsmässigt acceptabelt
sätt, under förutsättning att djuren hanteras lugnt och fixeringsboxen är väl utformad,
så att djuren är fixerade under en mycket kort tid och risken för att djuren
skall skadas under hanteringen minimeras. Detta gäller endast fixering av upprättstå-
ende djur. Den typ av roterande bedövningsbox, känd som ”Weinberg pen”, som också studerats bedöms inte ha möjlighet att över huvud taget uppfylla djurskyddskraven
i Sverige.
I de två fall som Djurskyddsmyndigheten har haft möjlighet att studera post-cut
stunning i praktiken har intervallet mellan snittläggning och bedövning varit relativt
långt. I det ena fallet var intervallet 12-15 sekunder långt, av praktiska skäl, och djuren
befann sig då vända på rygg eller sida under en stor del av tiden. I det andra fallet
stod djuren upp under snittläggningen, och intervallet till bedövning var då 30 sekunder
till 5 minuter, av religiösa skäl. Ingendera metoden kan som helhet anses
djurskyddsmässigt acceptabel.
Det finns beskrivningar av hur post-cut stunning av nötkreatur kan genomföras på
upprättstående nötkreatur, och där bedövningen lagts inom 5-10 sekunder efter snittläggningen.
Ur ett djurskyddsperspektiv är ett så pass kort intervall naturligtvis att
föredra framför längre intervall, men måste fortfarande ses som en klar djurskyddsmässig
försämring jämfört med konventionell bedövning före snittläggning. Det har,
trots ihärdiga ansträngningar, inte heller varit möjligt att få tillträde till något slakteri
som tillämpar post-cut stunning med så kort intervall, och Djurskyddsmyndigheten
anser sig därför inte kunna utvärdera den tillämpningen av metoden i detalj, då vetenskapliga
studier saknas i litteraturen.
Djurskyddsmyndigheten drar, efter genomförandet av uppdraget, följande slutsatser
angående användningen av bedövning av nötkreatur efter snittläggning (”post-cut
stunning”).
• Det är Djurskyddsmyndighetens bedömning att fixering i upprätt ställning på
det sätt som beskrivits ovan kan genomföras på ett djurskyddsmässigt acceptabelt
sätt, men att risken ändå är mycket stor för att brister i utrustningen eller
i handhavandet av densamma leder till onödig stress eller skador på djuret.
• Djurskyddsmyndigheten anser att om bedövning efter snittläggning över huvud
taget skall kunna övervägas så måste effektiv bedövning läggas omedelbart
efter det att snittläggning påbörjats. Då det i dagsläget saknas vetenskapligt
underlag gällande djurskyddsaspekter vid sådan bedövning genomförd i
praktiken, torde väl utformade systematiska vetenskapliga studier vara nödvändiga
innan sådana överväganden kan göras.
• Djurskyddsmyndigheten vill betona vikten av snabb avblodning, vilket gäller
både vid slakt av bedövade djur och vid tillämpning av post-cut stunning.
Kunskaper och skicklighet hos slaktaren är här avgörande. Viktigt är också
utrustningens utformning, då denna måste möjliggöra korrekt snittläggning så
att avblodningen kan ske snabbt och utan hinder.
Djurskyddsmyndigheten har av regeringen fått i uppdrag att studera, analysera och
utvärdera användandet av bedövning efter snittläggning (s.k. post-cut stunning) i
samband med religiös slakt av nötkreatur i andra länder. Djurskyddsmyndigheten har
vidare fått i uppdrag att följa utvecklingen, särskilt i Nya Zeeland, av den teknik som
används inom elbedövning av nötkreatur vid religiös slakt. Djurskyddsmyndigheten
har slutligen fått i uppdrag att göra en litteraturgenomgång av nyare publikationer på
området religiös slakt.
Djurskyddsmyndigheten är medveten om frågans komplexitet, och vill därför betona
att denna rapport endast omfattar de aspekter på religiös slakt som specifikt nämns i
uppdraget enligt ovan.
Arbetet inom uppdraget har omfattat möten med muslimska och judiska företrädare
samt representanter för djurskyddet, slakteribranschen och berörda myndigheter.
Inom den muslimska gruppen finns viss acceptans för bedövning före snittläggning,
under förutsättning att denna bedövning är reversibel. Både muslimska och judiska
företrädare skulle eventuellt kunna acceptera bedövning efter snittläggning. Den halalslakt
som idag förekommer i Sverige görs på djur som bedövats före snittläggning
i enlighet med djurskyddsföreskrifterna, antingen genom användning av reversibel
bedövning (elbedövning) eller irreversibel bedövning som inte leder till omedelbart
hjärtstillestånd (bultpistol).
Två studieresor har genomförts inom ramen för uppdraget. Dessa gjordes i syfte att
studera bedövning efter snittläggning i samband med religiös slakt, d.v.s. post-cut
stunning. Besöken genomfördes i Österrike respektive USA.
Utvärdering av post-cut stunning (bedövning efter snittläggning), med bultpistol på
nötkreatur:
Baserat på egna iakttagelser, information från kollegor och uppgifter i litteraturen gör
Djurskyddsmyndigheten bedömningen att hanteringen av djuren i samband med
post-cut stunning fram till snittläggningen kan göras på ett djurskyddsmässigt acceptabelt
sätt, under förutsättning att djuren hanteras lugnt och fixeringsboxen är väl utformad,
så att djuren är fixerade under en mycket kort tid och risken för att djuren
skall skadas under hanteringen minimeras. Detta gäller endast fixering av upprättstå-
ende djur. Den typ av roterande bedövningsbox, känd som ”Weinberg pen”, som också studerats bedöms inte ha möjlighet att över huvud taget uppfylla djurskyddskraven
i Sverige.
I de två fall som Djurskyddsmyndigheten har haft möjlighet att studera post-cut
stunning i praktiken har intervallet mellan snittläggning och bedövning varit relativt
långt. I det ena fallet var intervallet 12-15 sekunder långt, av praktiska skäl, och djuren
befann sig då vända på rygg eller sida under en stor del av tiden. I det andra fallet
stod djuren upp under snittläggningen, och intervallet till bedövning var då 30 sekunder
till 5 minuter, av religiösa skäl. Ingendera metoden kan som helhet anses
djurskyddsmässigt acceptabel.
Det finns beskrivningar av hur post-cut stunning av nötkreatur kan genomföras på
upprättstående nötkreatur, och där bedövningen lagts inom 5-10 sekunder efter snittläggningen.
Ur ett djurskyddsperspektiv är ett så pass kort intervall naturligtvis att
föredra framför längre intervall, men måste fortfarande ses som en klar djurskyddsmässig
försämring jämfört med konventionell bedövning före snittläggning. Det har,
trots ihärdiga ansträngningar, inte heller varit möjligt att få tillträde till något slakteri
som tillämpar post-cut stunning med så kort intervall, och Djurskyddsmyndigheten
anser sig därför inte kunna utvärdera den tillämpningen av metoden i detalj, då vetenskapliga
studier saknas i litteraturen.
Djurskyddsmyndigheten drar, efter genomförandet av uppdraget, följande slutsatser
angående användningen av bedövning av nötkreatur efter snittläggning (”post-cut
stunning”).
• Det är Djurskyddsmyndighetens bedömning att fixering i upprätt ställning på
det sätt som beskrivits ovan kan genomföras på ett djurskyddsmässigt acceptabelt
sätt, men att risken ändå är mycket stor för att brister i utrustningen eller
i handhavandet av densamma leder till onödig stress eller skador på djuret.
• Djurskyddsmyndigheten anser att om bedövning efter snittläggning över huvud
taget skall kunna övervägas så måste effektiv bedövning läggas omedelbart
efter det att snittläggning påbörjats. Då det i dagsläget saknas vetenskapligt
underlag gällande djurskyddsaspekter vid sådan bedövning genomförd i
praktiken, torde väl utformade systematiska vetenskapliga studier vara nödvändiga
innan sådana överväganden kan göras.
• Djurskyddsmyndigheten vill betona vikten av snabb avblodning, vilket gäller
både vid slakt av bedövade djur och vid tillämpning av post-cut stunning.
Kunskaper och skicklighet hos slaktaren är här avgörande. Viktigt är också
utrustningens utformning, då denna måste möjliggöra korrekt snittläggning så
att avblodningen kan ske snabbt och utan hinder.
