Vad betyder det att Profeten är syndfri?
besvarat på Alghazali-institutet
Jag har en fråga angående Profeten frid vare med honom. Jag har hört många gånger att Profeten, frid vare med honom, (maosom min alghalat) innebär detta att han aldrig har gjort fel i sitt liv eller att alla hans synder är förlåtna. Om han inte har gjort fel i sitt liv hur förklarar man då sorat abasa?
Må Allah subhanaho wa tala belöna er med mer kunskap om Honom.
Vi tror att Gud skyddat alla profeter, frid och välsignelser vare med dem, från synd. De gör varken sådant som är förbjudet, starkt ogillat (makruh) eller sådant som bättre att undvika (khilaf al-awla). De undviker såväl yttre synder, t.ex. otukt och lögn, som inre, t.ex. avund och högmod. Allt de gör ligger inom ramen för det obligatoriska eller rekommenderade. [Ibrahim al-Bajuri. Tuhfat al-Murid Sharh Jawharat al-Tawhid]
Din fråga rör denna vers:
Med bister min vände han sig bort när den blinde mannen kom fram till honom. Och kanske skulle han – hur hade du kunnat ana detta? – [kanske skulle han] ha vuxit i renhet eller ha tagit emot och dragit nytta av vad du skulle ha sagt [honom]? [K. 80: 1-4]
Muhammed Bernström, må Gud belöna honom, redovisar för anledningen till att dessa verser uppenbarades:
Enligt många väl dokumenterade ”traditioner” stod Profeten en dag fördjupad i samtal med några av de förnämsta ledarna för det hedniska Mecka, vilka han hoppades kunna övertyga om sanningen i sitt budskap – och genom dem, hela samhället. Då kom en av hans anhängare, den blinde Abd Allah ibn Shurayh – kallad Ibn Umm Maktum efter sin farmor – fram till honom och bad om en upprepning av, eller förklaring till, vissa tidigare avsnitt av Koranen. Förargad över detta störande avbrott i vad han i den stunden betraktade som ett viktigare förehavande, ”vände sig” Muhammed ”med bister min bort” från den blinde – och han fick där på stunden, genom uppenbarelsen av de tio första verserna i denna sura ta emot Guds förebråelser för sitt handlingssätt…
Det han, frid och välsignelser vare med honom, gjorde var långtifrån en synd. Han talade med Qurayshs ledare om Islam. Ibn Umm Maktum, må Gud vara nöjd med honom, kom och bad om undervisning, men Profeten ansåg att det, i det ögonblicket, var viktigare att tala färdigt med Quraysh, i förhoppning om att de skulle anta Islam. Ibn Umm Maktum upprepade då sin förfrågan flera gånger och det var då som Profeten, frid och välsignelser vare med honom, vände sig bort med bister min. Att synda innebär att man gör något som Gud, den Upphöjde, eller Profeten, frid och välsignelser vare med honom har förbjudit, och i det här fallet förelåg inga förbud.
Källa: http://ghazali.se
Fler frågor och svar om trosartiklarna på http:/islam.nur.nu:
1. Vad betyder det att Profeten (salla Allah ‘aleihi wa sallam) är ma´sum?
2. Vad säger Islam om hädiska uttryck?
3. Förklaring till Koranversen: “Ingen ledsagerska har funnits vid Hans sida”
4. Varför prövar Allah oss?
5. Är användandet av amuletter shirk?
6. Kan man göra tawba om man svurit falskt vid Allahs namn?
7. Fråga om Allahs ´Arsh
8. Hur bedöms handlingar man gjorde innan man blev muslim?
9. Vilka kommer till Paradiset?
10. Får de som inte tror belöning för sina goda gärningar?
11. Vad händer med dem som inte nåtts av Islams budskap?
12. Profeterns namn på “svenska”
13. Stämmer det att Profeten isa (Jesus) talade som spädbarn?
14. Har det funnits kvinnliga profeter, om inte, varför?