Själens koppling till graven | Sh. Gibril Haddad

“40 days after death” av Sh. Gibril Haddad
översatt till svenska av Ann-Sofie Henriksson Hatmi

En hadith berättar: “Ingen Profet dör och förblir i sin grav längre än 40 morgnar, innan hans själ ges tillbaka till honom” (al-Tabarani och Abu Nu’aym från Anas). Ibn Hajar anser det vara en god återberättelse i Talkhis al-Habir. Al-Bayhaqi nämner den i sin monograf över Profeternas liv i graven och säger: “Det betyder att de blir som resten av de levande, och befinner sig varhelst Allah låter dem bo”, och en annan återberättelse säger: “De lämnas i sin grav under 40 nätter, efter det ber de framför Allah, den Högste, tills dess att trumpeten ljuder.” Al-Munawi sa i Fayd al-Qadir: “Detta är eftersom de är som martyrer; eller mer korrekt, deras liv är högre än martyrernas. Om de senare sägs {betrakta inte dem som fallit i kampen för Guds sak som döda. Nej, de lever [och] Gud sörjer för dem} (Koranen 3:169). Syftet att specificera att ‘Gud sörjer för dem’ är att antyda det faktum att deras liv inte är synligt för oss. Det liknar mer änglarnas liv. På samma sätt är det med Profeterna.”

Så om detta är sant om Profeterna är det också sant om deras arvtagare eftersom Profeten (frid och välsignelser över honom) sa: “Ulema [d v s de som känner Allah] är arvtagare till Profeterna” (Sunan och Musnad); och om det är sant om Profeternas arvtagare är det också sant för deras efterföljare eftersom Profeten (frid och välsignelser över honom) sa: “En person är med den han älskar” (al-Bukhari och Muslim, Sunan och Muwatta) och det betyder under livet, efter döden och vid uppståndelsen, enligt samstämmighet bland de som kommenterat.

Ja, det finns en koppling mellan själen och dess grav, men de är inte begränsade till den, sålunda uttalandena av Salman al-Farisi och Anas b. Malik (må Allah vara nöjd med dem): “De troendes själar befinner sig i ett jordiskt barzakh (mellanvärldsligt liv) och de vandrar var helst de vill” (Ibn Abi al-Dunya, al-Mawt; Ibn al-Mubarak, al-Zuhd; Ibn Sa’d, Tabaqat; se också Ibn al-Qayyim, Kitab al-Ruh, fråga 15). De skulle aldrig säga detta om de inte visste det från Profeten (frid och välsignelser över honom). Samma åsikt finns i ett berömt uttalande från Imam Malik. Ibn ‘Abd al-Barr sa: “Själarna är på tröskeln till sina gravar. Detta är den sundaste åsikten – och Allah vet bäst – eftersom återberättelser med den betydelsen är starkare och med sundare kedjor för återberättande än andra. Min tolkning är att de kan återfinnas på tröskeln till sina gravar; inte att de aldrig flyttar från eller skiljs från tröskeln till sin grav, just som Malik sa.” (Istidhkar 8:354-355 11849-11850, Kitab al-Jana’iz, bab jami’al-jana’iz). Detta scenario nämns bland åtta andra positioner av al-Shawkani i hans korta avhandling Bahth fi mustaqarr arwah al-amwat (Noteringar om själarnas viloplats efter döden)

Den 460 sidor långa avhandlingen Ahadith Hayat al-Barzakh (Återberättelser om livet i Barzakh) av den nutida Muhammad b. Haydar b. Hasan slutar med tio huvudsakliga slutsatser, bland dem att “[den troendes] själ förblir kopplad till de kroppsliga resterna och graven medan dess himmelska kropp (jirm) befinner sig i himlen (al-sama’) efter det att den skiljts från kroppen, på samma sätt som en solstråle faller till marken även om den ursprungligen var fäst vid solen.”

Och Allah vet bäst.
Må Allah vara nådiga mot våra själar i detta och nästkommande liv.
Hajj Gibril Haddad
[ES 2013-08-09]

Illustration: Sheik Taj Din al-Hilali tending graves in the Muslim section of Rookwood Cemetery, Australia. (Photo: Bob Barker i Dayly telepgraph