Biografi: Imam Ghazali (d. 505 i Tus)

Imam Al-Ghazali – en kort biografi

1058-1111 e.Kr. / 450 – 505 H

Levnad

Abu Hamid Ibn Muhammad Ibn Muhammad al-Tusi al-Shafi’i al-Ghazali föddes år 1058 (450 H.) i staden Tus i Khorasan, som idag tillhör Iran. Som ung man gjorde han en lysande karriär i Nishapur och Baghdad. Han var endast 33 år gammal när den abbasidiske sultanen utnämnde honom till lärare vid Nizamiyah-universitet, som var den tidens tongivande centrum för vetenskap och filosofi. Men 4 år senare vände han ryggen åt det lärda etablissemanget. Till följd av en inre kallelse började han istället leva som kringvandrande asket. Ett tio-tal år tillbringade han på resor, först till Mekka, sedan till Jerusalem, Damaskus och Kairo, innan han slutligen återvände till Bagdad. Det han upplevde under dessa år ligger till grund för hans mest genomgripande bok: Ihya ‘Ulum al-Din (“Återupplivandet av religionens vetenskaper”). När han senare återupptog sin läroverksamhet i Bagdad var det inte bara som en vetenskapens man, utan som en trons man, som kallade människor till Gud och till att leva med tanken vänd mot det kommande livet. Han dog i sin födelstad Tus, endast 53 år gammal.

Betydelsen av hans verk

Imam Al-Ghazalis är en av Islams mest betydade tänkare, som lämnat ett djupt och varaktigt intryck både inom och utanför den muslimska sfären. Hans arbete är mångfasetterat: det omfattar böcker om Islamisk lag, teologi, logik, politik och psykologi.

Han stod i fronten för Islams möte med den grekiska filosofin – ett möte som stärkt och berikat den islamiska teologin. Han kallas ofta för “Hujjat al-Islam” – Islams bevis – pga det systematiska och logiska sätt på vilket han utredde Islams troslära och försvarade den mot olika ideologiska strömningar. Genom översättningar till latin kom hans tänkande även att påverka den kristna skolastiken. T.ex. återfinns många av Al-Ghazalis tankegångar senare hos Tomas av Aquino.

Imam Al-Ghazali gav återupprättelse åt Islams andliga värden i en tid då religionsutövandet hade reducerats till tom yttre formalism – en situation som vi kanske känner igen idag. I hans Ihya anvisas en metod för hur människan kan närma sig Gud genom att systematiskt söka balans mellan de ytterligheter som distraherar hennes själ – en värdefull kunskap, som är högst aktuell för människor idag, oavsett bakgrund och trosbekännele. “Det största hos Al-Ghazali är kankse ändå hans personlighet”, skriver Montgomery Watt. “I en värld som blivit kulturernas smältdegel måste även kristna vara beredda att lära av Islam – de kan knappast finna en mer välvillig ledsagare än Al-Ghazali.”

Idag kämpar Islam med det västerländska inflytandet, liksom det en gång kämpade med den grekiska filosofin. Vår tro och vårt andliga liv är på väg att urholkas och förlora i djup och skärpa. Nu som då finns ett behov av att “återuppliva religionens vetenskaper”. Den som fördjupar sig i Al- Ghazalis arbeten kommer där att finna många konstruktiva upplslag för att ta den uppgiften i angrepp.

Berättelser om Imam Al-Ghazali

På vägen tillbaks till Tus blev al-Ghazzali överfallen avr rånare. Han bad då: “För Guds skull, lämna tillbaks mina anteckningar, de är ju inte av något värde för er.” Rånaren frågade “Vad är det för anteckningar?” varpå han svarade: “Det är böcker som liggeri sadelväskan. Jag lämnade mitt land för att lyssna och lära och skriva ned den kunskap de innehåller.” Rånaren skrattade och sade: “Hur kan du påstå att du tillägnat dig den kunskapen när vi tagit den ifrån dig och lämnat dig utan kunskap?” Sen gav han order om att sadelväsnkan skulle återlämnas. Al-Ghazzali berättar: “Den mannens yttrande var inspirerat av Gud (hâdhâ mustantaqun). Allah gjrode så att han sade detta för att vägleda mig. När jag kom fram till Tus arbetade jag i tre år tills jag hade lärt mig utantill allt det som jag nedtecknat.”

Det berättas att Imam Abul Hasan al-Shadhili i en dröm såg hur Profeten Muhammad
(fred och välsignelser vare med honom) pekade ut Al Ghazali för
profeterna Musa och ‘Isa (fred vare med dem) och frågade dem: “Finns
det någon mera vis lärd man i era smafund?” – varpå de
svarade “Nej”.

Nägra lästips (böcker somhelt eller delvis översatts till engelska)

  • Ihya ‘Ulum al-Din “Återupplivande av religionens vetenskaper”:
    • Riyaqat al-Nafs – رياضةالنفس (Att styra sitt ego)
    • Afat al-Lisan – آفات اللسان (Om Tungans fallgropar – ghiba wa namima)
    • Dhikr al-mawti wa ma ba’dahu – كتاب ذكر الموت وما بعده (Om döden och det som kommer efter den)
  • Bidayat al Hidaya – بداية الهداية (“Vägledningens början”) – Kort sammanfattning av Ihya
  • Ayyuha al-Walad – أيها الولد (Käre son) – Råd på den andliga vägen till en av Imam al-Ghazalis adepter, en och kärnfull påminnelse till alla som söker vägen till Allah.
  • Al-Munqidh min al-Dalal – المنقذ من الضلال (Frälsningen från irrläror) – en personlig självbiografi (översatt av Montgomery Watt i hans bok “The Faith and Practice of Al-Ghazali”)
  • “Lycksalighetens alkemi” (ursprunglen skriven på persiska)

Sammanstället av B. Muhammad
Tidigare publicerad på http://ghazali.se | © bmk 2001