Böneutopet (Adhan) enligt Hanafi-skolan
Hanafi fiqh: Om Böneutopet (Adhan)
baserat på Nur al-Idah och dess shuruh av Imam Hasan ibn ‘Ammar ibn ‘Ali al-Shurunbulali
Ref: hanafi.se
1. Bedömning av Adhan och Iqama
Adhan är tillkännagivande av bönetidens början. Det som föranleder Adhan (sababuhu) är att tiden inträtt, och detta är även ett villkor för att den ska vara giltig. Det är obligatoriskt (lazim) att besvara böneutropen i handling och i ord.
Adhan och Iqama är sunna mu´akkada (fastställd sunna). De är alltså inte wajib, men för farD-böner inklusive fredagsbönen har de styrkan av wajib, även när man ber dem ensam [1], vare sig det utförs vid rätt tid eller efter att tiden passerat (qaDa), på resa eller som bofast. Detta gäller för män. För kvinnor är Adhan och Iqama ogillat [2].
Adhan för missade böner
Adhan och Iqama utropas även för missade böner. Det bästa är att utropa bådadera för varje missad bön. Om man ber flera missade böner efter varandra, räcker det om man utropar Adhan vid den första bönen, men det är ogillat att utelämna Iqama.
2. Hur man utför Adhan och Iqama
Adhan börjar med att man man säger “Allah akbar” (takbir) fyra gånger. Den avslutande takbiren upprepas två gånger, likasom alla dess övriga fraser, förutom de två vittnesbörden – det är tillåtet att upprepa dem (tarji`)[3]). Iqama utförs likadant. Efter “Haya ´alal-falah” (i Adhan) vid Fajr tilläggs: “Bön är bättre än sömn” (“Al-Salatu khayrun min al-nawm“) två gånger. Efter “Haya ´alal-falah” i Iqama (tillägs): “Bönen är föreståenden” (“Qad qamat al-Salat“) två gånger.
Adhan kan inte utföras inte på något annat språk än arabiska, även om det tydligt skulle framgå att det är Adhan.
Det är sunna är att utföra Adhan långsamt med paus mellan dess olika fraser [4], medan Iqama utförs snabbt.
Allah akbar (4) | اللهُ أَكْبَر |
Ashhadu an la ilaha illa Allah (2) | أَشْهَدُ أَنْ لا إِلَهَ إِلا الله |
Ashhadu anna Muhammadan Rasul Allah (2) | أَشْهَدُ أَنَّ مُحَمَّدًا رَسُولُ الله |
Hayya ´alal-Salah (2) | حَيَّ عَلَى الصَّلاة |
Församlingen svarar: La hawla wa quwwata illa bi Allah | ويجيب السامع : لا حول ولا قوة إلا بالله |
Hayya ´alal-Falah (2) | حَيَّ عَلَى الفَلاح |
Församlingen svarar: La hawla wa quwwata illa bi Allah | ويجيب السامع : لا حول ولا قوة إلا بالله |
Vid Salat al-fajr: As-Salatu khayrun min al-Nawm (2) | وعند صلاة الفجر : الصلاة خير من النوم |
Församlingen svarar: Sadaqta wa barart eller: Ma sha’a Allah | ويجيب السامع : صدقت وبررت أو ما شاء الله |
Vid Iqama: Qad qamati-s-Salat (2) | وعند الإقامة : قَدْ قامَتِ الصَّلاة |
Allah akbar | اللهُ أَكْبَر |
La ilaha illa Allah | أَشْهَدُ أَنْ لا إِلَهَ إِلا الله |
Hur man besvarar böneutropet
När man hör Adhan utropas enligt Sunnan (dvs. med korrekt uttal), stannar man upp (även om man håller på att läsa Koranena eller diskuterar Fiqh) och upprepar dess fraser.
Det är tillåtet fortsätta att läsa Koranen om man sitter i moskén, eftersom Adhan är riktad till dem som är utanför moskén, men det bästa är att stanna upp och besvara böneutropet.
Man svarar inte på Adhan om man ber, inte ens vid janaza, om man håller eller lyssnat till ett tal, om man studerar eller lär ut kunskap, medan man äter, har samlag eller uträttar sina behov. Man besvarar inte Adhan om man är i behov av ghusl [5], eftersom man då är förhindrad att fullfölja svaret i handling.
Man besvarar böneutropet genom att upprepa samma fraser, förutom att:
- när (böneutroparen säger) vid de två “Hayya…” (“Kom”), svarar man “La hawla wa la quwwata illa bi Allah” – “Vi har Ingen makt (att lämna våra synder) och ingen förmåga (att lyda) utom genom Allah´s (gunst)”
- och när böneutropren säger “Al-Salatu khayrun min al-nawm” (“Salat är bättre än sömn”), säger man:”Sadaqta wa bararta” – “Du har talat sant och rätt” eller “Ma sha’a Allah” – “Det Allah vill (sker, och det Han inte vill sker inte)”
Efter att sedan ha sänt välsignelser över Profeten, välsignelser och fred vare med honom, ber man om hans medling (wasila) genom att säga:
“Allahumma rabba hadhihid-da´watit-tamati was-Salatil-qa’imati, ati Sayiidana Muhammmadan il-wasilata wal fadilata wa-b´athhu maqaman mahmudan illadhi wa´adhtahu“اللهم رب هذه الدعوة التامة والصلاة القائمة آت سيدنا محمدا الوسلية والفضيلة وابعثه مقاما محمودا الذي وعدته“O Allah, Herre över denna fullkomliga kallelse och den förestående bönen. ge vår Mästare Muhammad förmånen att företräda oss och upphöj honom till den lovprisade ställning du lovat”
3. Vad som är rekommenerat (mustahabb) och ogillat (makruh) vid böneutropet
Vad som är rekommenerat (mustahabb) vid böneutropet
Det är rekommenderat (mustahabb) att böneutroparen
- är en from person (eftersom en from person är mera trovärdig ifråga om religionen.)
- att han känner till Sunnan för Adhan och bönetiderna
- att han har wudu’
- att han står vänd mot Qibla – utom under tvingande omständigheter under resa, då Adhan kan utropas ridande (för att inte behöva stiga ned på) lerig mark. Men om man är bofast är det ogillat (makruh) att utföra Adhan ridande.
- att han stoppar fingrarna i öronen för att förstärka ljudet
- att han vänder huvudet åt höger när han säger “salat” och åt vänster när han säger “falah“
- att han kretsar kring minareten, dvs. vänder sig åt olika håll tills Adhan avslutats. [6]
Man bör göra en paus mellan Adhan och Iqama, så lång att de bedjande hinner hörsamma kallelsen och infinna sig, samtidgt som man bör vara mån om att hålla den tid som är mustahabb att be själva bönen. Det är makruh att säga dem direkt efter varandra. Vid Maghrib gör man en paus som varar så länge som det tar att läsa upp tre korta Ayat eller att gå tre steg.
Det är rekommenderat att böneutroparen upprepar böneutropet i den form som folk lokalt är vana vid t.ex. genom att säga: “Salat, Salat, o bedjande res er för att uföra bönen!”.
Vad som är ogillat (makruh) i böneutropet
Det är ogillat
- att (utföra Adhan) med felaktgt uttal (talhin [7]), och att lyssna på sådan felaktigt utförd Adhana
- att utropa Adhan eller Iqama när man är i behov av wudu (eftersom Adhan innnebär en kallelse som man inte kan följa om man är i behov av wudu`.)
- att utropa Adhan eller Iqama när man är i behov av ghusl
Det ogillas att Adhan utförs
- av en ung pojke utan förstånd, en vansinnig eller berusad person (ja, i detta fall är den t.o.m. ogiltig, eftersom de saknar urskillning (tamyiz) i vad de gör.
- av en kvinna (eftersom om hon sänker sin röst missar hon syftet med Adhan, dvs. att kalla till bön, och om hon höjer rösten är det en synd.)
- av en person som lever omoraliskt (fasiq, eftersom hans religiösa uttalanden inte accepteras.)
- av en person som sitter (eftersom det avviker från Ängelns Adhan.)
Det är också ogillat
- att tala (t.o.m. att besvara salam) under Adhan och Iqama, men det är mustahabb att upprepa fraserna i Adhan (inte i Iqama)
- att utropa Adhan för Zhuhr-bön en fredag i en stad (för dem som inte kan närvara vid fredagsbönen, t.ex. fångar)
NOTER
- När en ensam person ber på en öppen plats, ber en armé som Allah sänder med honom.
- Detta baseras på hadither från Anas och ibn `Umar (radiya Allah `anhuma).
- Tarji` innebär att man först säger trobekännelsen (al-shahadatayn) med låg röst och sedan återupprepar dem med hög röst. I en hadith [Abu Dawud, 500] återges att en av Profetens (s) böneutropare, Abu Mahdhura, gjorde detta då han lärde ut Adhan till en person. Det kan ha varit för underlätta inlärningen, eller för att inpränta trosbekännelsen i medvetandet hos en person som tidigare varit fientligt inställd till Profeten (s). Det är därför varken sunna eller makruh att upprepa shahadatayn, utan det är mubah. [Imdad a-Fattah]
- Man uttalar bokstaven ra i “Akbar” med jazm (sukun), och avslutar varje mening i Adhan med jazm, och gär en paus där – i Adhan gör man en riktig paus, och Iqama (som uttalas snabbt) räcker avsikten att göra en paus.
- Dvs. då man är i ett tillstånd av junub efter samlag, under menstruation och postnatal blödning.
- Profeten (må Allah välsigna honom och sända fred över honom) sade “Varje jinn och varje människa och varje föremål som hör så långt böneutroparens röst når kommer att vittna till hans förmån på Domedagen, och allt fuktigt (grönt) och torrt (vissnat) som hör honom ber om förlåtesle för honom.”
- Med talhin menas två saker: (1) att framföra något sjungande, på ett sätt som gör att bokstävernas ändras, genom att man drar ut vokaler eller förkortar dem, så att orden får en annan betydelse, (2) att läsa upp något med grammatiska fel. – Man bör heller inte lyssna på felaktigt uttald Adhan. – Däremot är det eftertraktat att försköna rösten under uppläsningen av Adhan.
Text: Sammanställt av B. Muhammad, baserat på Nur al-Idah och Imdad al-Fattah av Imam Hasan ibn ‘Ammar ibn ‘Ali al-Shurunbulali. Den ordagranna översättningen finns på hanafi.se
Ljudinspelning: Från qoranway.com