Dag, natt, skymning – och bönetider

Om hur bönetiderna varierar med årstiden på olika breddgrader

Av bmk

De islamiska bönetiderna bestäms av solens läge så som det uppfattas av en betraktare på jorden. Det innebär att det finns ett band mellan människan och den dygnsrytm som råder vid den årstid och den breddgrad hon befinner sig. Här åskådliggörs med hjälp av interaktiva kartor hur dagen, natten och skymningen varierar under året i olika delar av världen, vilket kan ge en bättre förståelse för de specifika förhållanden som gäller i Sverige.


Karta över skymningszoner i världen

Tiden är nu:
'; ?>

Kartan nedan visar var det är dag, natt och olika grader av skymning vid den tidpunkten.
Symbolen för solen markerar en plats där solen står i zenit (dvs. rakt ovanför betraktaren).
Symbolen för månen markerar en plats där månen står i zenit (dvs. rakt ovanför betraktaren).
(Observera att symbolen inte visar månens fas.)
Kartan nedan visar områden av dagsljus och natt. Visa kartan i nytt fönster
kl. UTC
Tiden står längst ned till höger i kartan.
Du kan själv se hur dagsljuset förändras genom att välja andra datum och klockslag. Se t.ex. hur dagsljuskartan ser ut år 2013 vid
midvinter den 21 december (20121221)
vårdagjämningen den 21 mars (20130321)
midsommar den 21 juni (20130621)
höstdagjämningen den 21 september (20130921)

Här ser man att dagarnas längd (vidden av det ljusa området) är mindre på norra halvklotet om vintern och längre på sommaren.

Olika grader av skymning

Olika mörktoner används för att visa de olika graderna av skymning. Räknat från den ljusaste till den mörkaste tonen motsvarar de:

  • Borgerlig skymning
  • (solen står mellan 0° och 6° under horisonten) = ljusaste tonen
  • Nautisk skymnin
  • (solen står mellan 6° och 12° under horisonten)
  • Astronomisk skymning
  • (solen står mellan 12° och 18° under horisonten)
  • Natt
  • (solen står lägre än 18° under horisonten) = mörkaste tonen

    Relation till bönetiderna
    Den astronomiska skymningens ändpunkt, då solen står 18° under horisonten, brukar tas som mått på både slutet av al-Shafaq al-Abiyad ("den vita skymningen", efter vilken Isha-bönen inträder enligt Hanafi-skolan) och al-Fajr al-Sadiq ("den sanna gryninen", då Fajr-bönen inträder).

    Hur dagens och skymnningens längd varierar

    Bilden visar hur dagarnas längd (det skugade omådet) varierar under året, sett från Stockholm. På den horisontella axeln visas daturm och på den vertikala tiden på dygnet. De heldragna linjerna visar solens upp och nedgång, och de skuggade områdena i anslutning till dem visar skymningen.

    Flytta musen över de olika ortsnamnen för att se hur dagen och skymningen varierar med breddgrad!

    Luleå
    Umeå
    Sundsvall
    Stockholm
    Malmö
    Warsawa
    Wien
    Istanbul
    Damaskus
    Mekka

    Ju längre norrut man kommer, desto mer varierar dagens längd mellan vinter och sommar.

    Ständig skymning ("persistent twilight")

    Man kan också se att skymningen - det skuggade området - varar längre desto längre norrut man kommer. Nära ekvatorn - se t.ex. Mekka - är skymningstiderna betydligt kortare än i Sverige. Man ser det i figuren på bredden av de skuggade områdena. Man kan också se att skymningen är kortast kring dagjämningarna (21 mars och 21 september), men ökar under vintern och sommaren.

    Under sommarmånaderna finns i norra Europa en period då det aldrig blir riktigt mörkt på natten - det blir aldri rikitgt mörkt, utan det råder s.k. "ständig skymning". Det innebär att tiderna för Fajr och Isha inte kan fastställas på de sätt som de är vanligtvis är definierade, utan man måste uppskatta dem enligt någon annan metod. Det kallas för taqdir.

    Taqdir måste tillämpas på alla orter norr om den 48:e breddgraden under den tid då det råder ständig skymning. Hur länge den perioden varar på en viss ort kan man avsläsa genom att se hur långt det ljusa skuggade området sträcker sig längs datumaxeln. I Stockholm varar den mellan maj och augusti.

    Söder om 48:e breddgraden - t.ex. i Wien, Istanbul, Damaskus - tangerar det skuggade området aldrig datumaxeln - dvs. vid alla årstider blir det natt, och bönetiderna kan fastställas på vanligt sätt.


    Källa: Detta material har tidiare varit publicerat på hilal.se
    Kartan har sammanställts av timeanddate.com basesat på bilder från NASA
    Diagreammet med dagsländ och skymning har kosntruerats m.hj.a. beräkningsprogrm för solens bana krin jorden.


    1 Response

    1. 15 July 2013

      […] Dag, natt, skymning – och bönetider  på rahma.se […]