Giftermål (nikah) enligt Shafi´i-skolan

Av Al-Ghazali-institutet

Inledning
Lov och pris tillkommer Gud, och må Hans frid och välsignelser vara med vår mästare Muhammed,
hans familj och hans följeslagare. Nedan följer en sammanfattning av de råd och regler som gäller
för giftermålet enligt den shafi’itiska tolkningstraditionen av Koranen och sunna.

Att gifta sig eller inte
Att gifta sig är rekommenderat för den som behöver, och har råd. Om man inte har råd är det bättre att låta bli, och att tygla begären genom att fasta. Profeten, frid och välsignelser vare med honom, sade: Ungdomar! Den av er som har råd att gifta sig bör göra det, eftersom [giftermålet] hjälper er att sänka blicken och bevara er kyskhet. Den som inte har råd bör fasta, eftersom fastan utgör ett skydd. [Bukhari] Om det inte hjälper att fasta kan man gifta sig och sätta sin lit till Guds försörjning.Om man har råd och befarar att man kommer att göra något förbjudet om man inte gifter sig är giftermål obligatoriskt.

Före äktenskapet
Om en kvinna vill gifta sig med en man (eller tvärtom), är det bra om hon först talar med någon som känner mannen väl. Den som tillfrågas om mannen måste vara ärlig och berätta vad han känner till. Om den som tillfrågas vet att mannen inte är lämplig måste han säga det, och om han kan få kvinnan att förstå att hon inte bör gifta sig med honom genom att uttrycka sig i allmänna ordalag såsom: ”Gift dig inte med honom” får han inte ge mer detaljerade beskrivningar av mannens fel och brister. Om det inte är möjligt att avråda henne utom genom att uttryckligen nämna hans fel och brister, måste han nämna dem, och då börja med att nämna de fel som är mindre allvarliga.

Om en man, eller en kvinna, tillfrågas om sig själv angående giftermål och vet sig ha brister som
skulle avskräcka om de blev kända, måste han först svara i allmänna ordalag såsom: ”Jag duger inte.” Om kvinnan trots detta vill gifta sig och inte frågar mer, behöver inget mer tilläggas. Om hon vill ha mer detaljer kan han antingen välja att avstå från att berätta mer och lägga ner planerna på
giftermål, eller berätta om sina fel, och i så fall börja med de minst allvarliga.

Det som nämnts ovan gäller även om man inte blivit tillfrågad. Det är alltså obligatoriskt att berätta för sin blivande maka/make om de fel man vet sig ha som kan påverka äktenskapet negativt.

När två personer avser att gifta sig med varandra, och dessutom anser det troligt att deras frieri
kommer att accepteras, är det rekommenderat att de ser varandra innan äktenskapsceremonin.
Mannen får bara titta på kvinnans ansikte och hennes händer, även om det sker med begär, och
även om hon inte ger sin tillåtelse. Kvinnan får titta på hela mannens kropp, med undantag för
området mellan naveln och knäna. Om det behövs får de titta på varandra flera gånger, ända tills
de fått klart för sig hur den andre ser ut.

Giftermålet
Fem nödvändiga förutsättningar för att ett äktenskap ska vara giltigt:
1. muntlig överenskommelse
2. två vittnen
3. någon som företräder bruden (waliyy)
4. brudgum
5. brud

Om något av ovanstående saknas anses det vara både förbjudet och ogiltigt att ingå ett äktenskap.
Under normala omständigheter krävs att minst fem personer deltar vid upprättandet av
äktenskapskontraktet: brudens företrädare, de två vittnena, bruden och brudgummen. Ingen av
dessa fem får vara i färd med att utföra pilgrimsfärden (befinna sig i ett tillstånd av ihram).
Det är inte nödvändigt att en imam eller en lärd är närvarande när äktenskapet ingås, men det är
bra om någon med kunskaper om islamisk lag är med för att se till att allt går rätt till.

Den muntliga överenskommelsen
Överenskommelsen måste vara otvetydig. Brudens företrädare erbjuder brudgummen att gifta
sig med bruden genom att säga: “ Jag ger den och den till dig att gifta dig med”, och brudgummen
svarar: ”Jag accepterar att gifta mig med henne.”

En muntlig överenskommelse är tillräcklig, men det är rekommenderat att nedteckna
äktenskapskontraktet.

Vittnena
Vittnena måste:
1. vara män
2. kunna höra
3. kunna se
4. förstå språket som används under förrättningen
5. vara muslimer
6. vara rättfärdiga

Det är tillräckligt att vittnena förefaller rättfärdiga, man måste inte utforska deras privatliv.

Företrädaren
Brudens företrädare (eller hans ombud) måste:
1. vara man
2. vara mentalt frisk
3. vara vuxen
4. vara muslim
5. vara rättfärdig
6. ha gott omdöme

Nedan följer en lista på de personer som, i fallande ordning, är mest berättigade att företräda
bruden:
1. hennes far
2. hennes farfar
3. hennes bror
4. hennes brorson
5. hennes farbror
6. hennes manliga kusin på faderns sida
7. en domare i en islamisk domstol

Det är inte tillåtet för en person i uppräkningen ovan att agera som företrädare, om någon
högre upp i ordningen är tillgänglig.

Om en kvinna inte har en företrädare som uppfyller kraven (en konvertit i ett icke-muslimskt
land t.ex.) kan hon välja att ge någon, som är kompetent att vara domare i en islamisk domstol,
fullmakt att agera som hennes företrädare. Om en sådan person inte finns tillgänglig kan hon
låta en rättfärdig muslimsk man agera som företrädare.

Giftermål genom ombud
Företrädaren kan välja att låta någon annan agera i hans ställe vid äktenskapets ingående.
Personen som agerar som ombud för företrädaren måste själv uppfylla villkoren för en
företrädare (se ovan).

Om brudgummen av någon anledning inte kan, eller vill, närvara när äktenskapet ska ingås,
kan han utse någon som i hans ställe accepterar giftermålet. Brudgummens ombud måste
själv vara berättigad att ingå ett islamiskt äktenskap.

Brudgåvan (mahr)
Brudgummen är förpliktigad att ge bruden en gåva. Det är rekommenderat att nämna gåvans
storlek när äktenskapet ingås. Brudgåvan kan utgöras av t.ex. pengar eller en present. Om
brudgåvan inte nämns i äktenskapskontraktet ska brudgummen ge bruden en gåva motsvarande
den som vanligtvis ges till kvinnor ur hennes klass i staden där hon bor.

Referenser:
Abu Bakr ibn Muhammed shadha al-Dimyati. I’anat al-Talibin ’ala hall alfadh Fath al-Mu’in. 4 vol.
Beirut: Dar al-Fikr 1419/1998
Ahmad ibn Naqib al-Misri. Umdat al-Salik i engelsk översättning av Nuh Ha Mim Keller. 1991
Nyutgåva. Maryland: Amana Publications 1999.
Shams al-Din Muhammed ibn Abu al-Abbas Ahmed ibn Hamza ibn Shihab al-Din al-Ramliy.
Nihayat al-Muhtaj ila Sharh al-Minhaj. 8 vol. Beirut: Dar Ihya al-Turath al-Arabiy 1412/1996


Källa: Al Ghazali-institutet 1427 e.H. – 2006 e.Kr. | ghazali.se