Dikt: Milad an-Nabi | I.F. Brusi

MILAD AN-NABI

av Idris F. Brusi

Det här som jag skriver, är ett kärleksbrev
till en man jag aldrig ens mött
Allt jag vill är att dricka honungen
från de läppar som mötte någon
som mötte någon som
mötte honom
En faderslös
blev min fader
Jag – ett hittebarn
likt en Mose i vassen
Huvusta strand var Nilen
och farao hängde sig
i en tvåa i Bällsta
De känner inte dig.
Känner de verkligen dig?
De kan stava till “sunnah”
men har inte fått träning i islamisk kardiologi.
De känner inte dig!
Jag saknar dig så,
har svårt att andas.
Jag är al-Khattabs son
som röjer, skriker och drar upp damm,
som svär att mörda den som hävdar att du gått ifrån oss!
…jag saknar dig så mycket!
Om kvällen berättar jag
för mina barn
men
rösten bär inte
och tårarna kokar gröt av orden
din historia
som är min historia
som är deras historia
صلّى اللهّ على سيّدنا و مولانا محمّد و على الهِ و صحبهِ و ازواجهِ و ذرّيّتهِ و سلّم


Ur Al Ghazali-institutets årsskirft Oas 2011
med benäget tillstånd av författaren