Att lära känna sig själv | Imam Ghazali

Hur blir man medveten om sina fel och brister

Ur Imam al-Ghazali: Ihya `ulum al-Dîn
Översättning av AbdulWahid Shakir
Al Ghazali-institutet © 2004

När Allah, den Upphöjde och Ärorike, vill en tjänare väl, gör Han tjänaren medveten om hans brister. Brister och tillkortakommanden uppmärksammas av den som har god självinsikt och de som känner sin otillräcklighet kan också behandla dem. De flesta människor är dessvärre omedvetna om sina tillkortakommanden, de ser agnet i sin broders öga men inte bjälken i sitt eget. Den som vill lära känna sina fel och brister har fyra möjliga vägar att gå:

(1) Att uppsöka en sheykh med god kännedom om egots brister och som är väl förtrogen med de dolda inre sjukdomarna. Sheykhen bör ges befogenhet över muridens själv och de anvisningar sheykhen ger för att bekämpa egot bör följas. En sådan sheykh är dessvärre svårt att finna idag.

(2) Att söka upp en insiktsfull, religiös och ärlig vän, låta honom hålla uppsikt över tillstånd och handlingar och påvisa karaktärsdrag, handlingar, inre och yttre brister som han finner motbjudande. På detta sätt brukade de visa och de stora ledarna göra.

Umar (radiya Allahu anhu) sade, ”Må Allah visa honom nåd, som visar mig mina fel” och han brukade fråga Salman (radiya Allahu anhu) om sina brister. När Salman kom till honom sade han, ”Vad har du hört om mig som du ogillar?” Salman bad att få slippa svara, men när Umar insisterade sade han, ”Jag har hört att du äter två rätter vid en och samma måltid och att du har två uppsättningar kläder, en som du använder under dagen och en som du använder om natten” Umar frågade, ”Har du hört något annat?”, ”Nej”, svarade han. Umar sade då: ”Vad dessa två beträffar, behöver du inte bekymra dig om dem längre” Till Hudhayfa brukade Umar säga, ”Du är den till vilken Allahs Sändebud (salla Allahu aleyhi wa sallam) anförtrodde hemligheten om hycklarna. Ser du några tecken på hyckleri hos mig?” Trots sin höga ställning brukade han ifrågasätta sig själv på detta sätt. Må Allah vara nöjd med honom.

Det är svårt att hitta en vän som lämnar all inställsamhet och upplyser om brister eller som inte avundas utan bara ger saklig information.

(3) Att lära sig något om sina fel och brister genom att lyssna till sina fiender. Ett vredgat öga avslöjar nämligen fel och brister hos objektet för sin vrede. Problemet är att vår natur är så beskaffad att vi håller våra fiender för lögnare och antar att allt de säger beror på avund. Men den insiktsfulle drar nytta av det hans fiender säger om honom, eftersom de oundvikligen kommer att tala om hans fel.

(4) Att umgås med andra och tillskriva sig själv allt som man ogillar hos dem. Den troende är nämligen den troendes spegel och man ser därför sina egna fel och brister när man ser dem hos andra och man vet att människorna liknar varandra i fråga om att följa begären.

Man bör därför rena sig från allt sådant som man förebrår andra. Om människorna skulle lämna alla karaktärsdrag som, när de ser dem hos andra, väcker deras ogillande, skulle de inte vara i behov av någon som lärde dem gott beteende (mu’addib). Någon frågade ’Isa (alayhi al-salam), ”Vem har lärt dig gott beteende (man addabaka)?” Han svarade, ”Ingen. Jag såg att den okunniges okunnighet var motbjudande, och undvek den därför” Detta är en utväg för den som inte hittar en kunnig, intelligent och insiktsfull sheykh. Den som hittar en sådan sheykh, har hittat en doktor och bör därför hålla sig till honom, eftersom det är han som kommer att bota honom från de inre sjukdomarna och rädda honom från den undergång han är på väg mot.

Referens:
Imam Ghazali. Ihya ’Ulum al-Din 5 vol. Beirut Dar al-fikr 1420/1999


Hämtat från http://ghazali.se