Imam Malik och hans skola

Imam Malik ibn Anas och hans skola – en kort beskrivning

Sammanställt och översatt av Abdulghafur Starck och Abdussalaam Nordenhök

Han är shaykh al-islam, samfundets bevis (hujjat al-ummah), dar al-hijrahs imam, Abu ´Abd Allah Malik ibn Anas ibn Abi ´Amir al-Asbahi al-Madani (f. 93 eh) (adh-Dhahabi, Siyar a´lam an-nubala’, 8:48-49). Han är en av de ”fyra imamerna” tillsammans med imam Abu Hanifah, imam ash-Shafi´i och imam Ahmad ibn Hanbal – må Gud vara nöjd med dem alla – som de fyra sunnitiska rättsskolorna är uppkallade efter (hanafi-skolan, maliki-skolan, shafi´i-skolan och hanbali-skolan).

Imam Malik var känd för sin taqwa, ödmjukhet och att han ofta svarade ”Jag vet inte” (la adri) på frågor pga. sin försiktighet och Gudsfruktan. Hans kärlek till Allahs Sändebud (صلى الله عليه وسلم) och hans traditioner är välkänd. Malik sade: ”Ja´far ibn Muhammad [dvs. imam Ja´far as-Sadiq] brukade inte återberätta hadither från Allahs Sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara med honom, om han inte befann sig i ett rituellt rent tillstånd” (Ibn ´Abd al-Barr, Jami´ bayan al-´ilm wa fadlihi, nr. 1448). Och Abu Mus´ab sade: ”Malik ibn Anas brukade inte återberätta hadither från Allahs Sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara med honom, om han inte befann sig i ett rituellt rent tillstånd (wudu’), [detta som en del] av aktningen för hadithen från Allahs Sändebud, må Allahs frid och välsignelser vara med honom” (Jami´ bayan al-´ilm wa fadlihi, nr. 1449).

´Isa ibn ´Umar sade: ”Jag såg aldrig något vitt eller rött som var vackrare än Maliks ansikte, och [jag såg aldrig] kläder som var vitare än Maliks.” Fler än en har berättat att Malik var lång, stadig och stark, seriös, blond, hade vitt hår och vitt skägg, att han hade ett stort skägg, att han var påväg att bli flintskallig och att han inte rakade sin mustasch, eftersom han ansåg att detta var en form av stympning (muthlah). Det har rapporterats att han hade blåa ögon, att han bar rena och mjuka kläder, att han brukade bära olika kläder och att han använde parfym. Det har förmedlats att han sågs bärande svarta och gröna huvudbonader, och att han, när han använde en turban, brukade linda en del av den under sin haka och låta ändarna hänga mellan sina skulderblad. Det har sagts att han brukade låta sin mustasch växa sig lång baserat på rapporten om att ´Umar ”knorrade” sin mustasch (eftersom den var lång). Allt detta och mer förmedlar adh-Dhahabi i Siyar a´lam an-nubala’ (8:69-70).

Imam Malik har av många ´ulama ansetts vara den som åsyftas i den välkända hadithen om ”den lärde i Madinah”. Abu Hurayrah rapporterade att Allahs Sändebud (صلى الله عليه وسلم) sade: ”Människorna kommer att piska kamelernas sidor i jakt på kunskap (´ilm), och de kommer inte att finna någon som är kunnigare än den lärde i Madinah (´alim al-Madinah)” (Jami´ at-Tirmidhi, nr. 2680; Musnad Ahmad, nr. 7920; Al-mustadrak ´ala as-sahihayn [med adh-Dhahabis noter], nr. 307; m.fl.). Hadithen har graderats som hasan (god) av bl.a. at-Tirmidhi i sin Jami´ (nr. 2680) och av Ibn Hajar al-´Asqalani i Hidayah ar-ruwah ila takhrij ahadith al-Masabih wa al-Mishkat (1:162, nr. 237) enligt kriterierna som han fastställde i sin introduktion. Ash-Shinqiti ansåg att hadithen är sahih (sund) (Sharh maraqi as-su´ud, 2:675), och al-Hakim och adh-Dhahabi graderade den som sahih enligt Muslims kriterier (Al-mustadrak ´ala as-sahihayn med adh-Dhahabis noter, nr. 307). Sufyan ibn ´Uyaynah – en av salafs stora imamer – brukade säga: ”Vi ansåg att denne lärde [som hadithen åsyftar] är Malik ibn Anas (Al-mustadrak ´ala as-sahihayn med adh-Dhahabis noter, nr. 308).

En av de mest välkända och accepterade hadith- och fiqh-samlingarna är al-Muwatta’, vilken sammanställdes av imam Malik. Imam ash-Shafi´i sade: “Det finns inte en bok på Jorden efter Allahs Bok som är mer autentisk än Maliks bok [al-Muwatta’]” (az-Zarqani, Sharh az-Zarqani ´ala Muwatta’ Malik, 1:63). Många ´ulama har ansett att hela al-Muwatta’ är fullständigt sahih, bl.a. al-hafidh Mughlatay och al-hafidh as-Suyuti (az-Zarqani, Sharh az-Zarqani ´ala Muwatta’ Malik, 1:63). Imam Malik har kallats för amir al-mu’minin fi al-hadith, och hans enorma hadith-kunskap är välkänd. Wahayb sade: ”Malik är imamen för hadithens folk (ahl al-hadith)” (adh-Dhahabi, Tadkhirah al-huffadh, 1:154). Ar-Rabi´ ibn Sulayman sade: “Jag hörde ash-Shafi´i, må Allah den Upphöjde vara nöjd med honom, säga: ’Om hadithen kommer från Malik, greppa tag i den hårt!’” (Abu Nu´aym, Hilyah al-awliya’ wa tabaqat al-asfiya’, s. 322 i kapitlet om Malik, nr. 386). Detta vittnar om Maliks tillförlitlighet. Imam Ahmad ibn Hanbals son, ´Abd Allah, sade: ”Jag frågade min far: ’Vem är den pålitligaste av az-Zuhris elever?’ Han svarade: ’Malik är den pålitligaste i allting (fi kulli shay’)’” (az-Zarqani, Sharh az-Zarqani ´ala Muwatta’ Malik, 1:55).

Sunnah är inte per definition synonymt med hadith. Malik lade stor vikt vid Madinahs folks praxis (´amal ahl al-Madinah), vilket representerade en levande och inte nödvändigtvis textbaserad tradition – en sunnah – tillbaka till Allahs Sändebud (صلى الله عليه وسلم). Det har förmedlats att ´Umar ibn al-Khattab sade från minbaren: ”Vid Allah, den Mäktige och Majestätiske, jag förbjuder att någon förmedlar en hadith som skiljer sig från praxisen (´amal).” Både Ibn al-Qasim och Ibn Wahb, två av Maliks främsta elever (och Ibn al-Qasim var den främste), sade: ”Jag såg hos Malik att praxisen (´amal) är starkare än hadith.” Ibn al-Majishun, ännu en av Maliks främsta elever, tillfrågades: ”Varför återberättar ni en hadith och lämnar sedan den [dvs. ’Varför agerar ni inte i enlighet med den’]?” Han svarade: ”För att det ska bli känt att vi lämnade [hadithen] med full vetskap om den.” Rabi´ah, en av Maliks lärare, sade: ”’Tusen från tusen’ är mer omtyckt av mig än ’en från en’, detta eftersom ’en från en’ sliter sunnan från era händer.” Allt detta har rapporterats av al-Qadi ´Iyad i Tartib al-madarik (1:45-46). ”Tusen från tusen” åsyftar att en stor mängd människor (dvs. Madinahs folk) har förmedlat sunnan från en stor mängd människor – det är en levande sunnah som har förmedlats genom att den har praktiserats – i stället för att en människa återberättar en hadith från en annan.

Imam Malik sade: ”Kunskap (´ilm) innebär inte att återberätta mycket, utan kunskap är ett ljus som Allah placerar i hjärtat.” Han sade även: ”Visdom och kunskap är ett ljus med vilka Allah vägleder vem Han än vill, och kunskap innebär inte att veta många saker” (ash-Shatibi, al-Muwafaqat, 1:104-105).

Maliki-skolan – var finner vi den i går och i dag?

Från den arabiska halvön och Nordafrika till Spanien och Sicilien har den malikitiska rättsskolan allrådande varit den normativa uttolkningen av islams lag. Även om andra rättsskolor har förekommit i de nämnda regionerna, kan traditionen i imam Maliks efterföljd ändock definieras som det västliga islams rättsskola. Mellan åren 711 till 1492, var islam en politisk verklighet på den spanska halvön och den tidens arv ekar fortfarande genom Europa, trots att de sista muslimerna fördrevs från den spanska regionen år 1606. Således betraktar vi det endast som naturligt att följa denna europeiska tradition, då det var maliki-skolan som en gång upprätthöll islams förmedling på den europeiska kontinenten. I imam Muslims hadith-samling finner vi också Profeten Muhammad (صلى الله عليه وسلم) säga: ”Folket från väst (maghrib) kommer alltid att inneha sanningen och befinna sig i seger hela vägen fram till Den sista timmen” (Sahih Muslim, nr. 3551). Sannerligen är maliki-skolan både Afrikas övergripande skola och Västeuropas historiska skola.


Från darqawi.se


You may also like...