Imam Al-Ghazalis vetenskapliga impakt

Imam Al-Ghazalis vetenskapliga impakt på den muslimska världen

Av Said Dahdouli

Kort om Abu Hamid Al-Ghazalis levnad
Abu Hamid Al-Ghazali föddes 1058 e.Kr. (450 H.) i staden Tus, som ligger i dagens Iran. Han växte upp i en persisk familj, men var framgångsrik i arabiska språket. Redan i tidig åldern fick Al-Ghazali en allsidig islamisk grundutbildning och special-utbildning inom den islamiska lagen. Han var en framstående elev i Shafi’i skolan. År 1085 e.Kr. bistod Al-Ghazali seljduksultanen Nizam Al-Mulk i Isfahan med att utveckla det juridiska systemet. Seldjuksultanen Nizam Al-Mulk utsåg Al-Ghazali till lärare i Nizamiyya-institutet i Bagdad, där Al-Ghazali bidrog till att upprätta ett av den dåtida muslimska världens mest avancerade utbildningscenter. Den höga prestige som var förknippad med Al-Ghazalis person lockade till sig många studenter. Men kring år 1095 e.Kr. började Al-Ghazali genomgå en andlig kris, vilket fick honom att fokusera på meditation (dhikr) för att uppnå inre rening (tazkiya) av själen. Han övergav sin ställning vid Nizamiyya-institutet och antädde en lång resa som ledde honom till Damaskus, Jerusalem och Hejaz/arabiska halvön. Året 1106 e.Kr. återvände al-Ghazali till Bagdad för att undervisa sin undervisa sina studenter där. Vid slutet av sitt liv vände han tillbaka till sin hemstad i Tus där han avled 1111 e.Kr. (505 H.) [1, 2].

Imam Al-Ghazalis inverkan på islamisk vetenskap
Imam Al-Ghazali lade ner stora ansträngningar på att motverka inflytandet av grekiska filosofiska idéer som gjort sitt intåg i den muslimska världen. Det är är framförallt för denna insats som han anses tillhöra Islams största och viktigaste lärda, och för eftervårlen blivit känd som Hujjat Al-Islam – en auktoritet inom Islam [4]. I det tidevarv av ideologisk förvirring som den muslimska världen genomgick lyckades Al-Ghazali återupprätta den genuina islamiska vetenskapen. Detta åstadkom han genom att på ett logiskt och effektivt sätt ge sig i kast med den neoplatonska aristoteliska filosofin. Det han främst tog i angrepp var tre filosofiska teser som är inkompatibla med Islam [2]:

  • (1) filosofernas tro att jordens existens är evig,
  • (2) filosofernas doktrin är att gud inte är Allvetande, och
  • (3) filosofernas förnekande av att kroppen och själen kommmer att återuppstå [2]

Imam al-Ghazalis teologiska verk
Under sin livstid, författade Al-Ghazali två teologiska verk, al-Iqtisad fi’I-i`tiqad (Medelvägen i teologin) och Al-Risala al-Qudsiyya (Epistel om Jeruslam). Det första av dessa (al-Iqtisad) skrev han vid slutet av sin tid i Bagdad, medan han skrev det andra (Al-Risala al-Qudsiyya) under sin färd till Jerusalem. Med hjälp av dessa verk – i synnerhet al-Iqtisad fi’I-i`tiqad – framställde Al-Ghazali Abu Hassan Al-Ash’aris teologiska lära mot mu’tazelismen. Al-Ghazali visade att mu’tazeliternas tolkning av guds attribut (sifat Allah) stred emot Ahlu-sunnah wal Jama´as konsensus [2].

Men Al-Ghazali storverk är Iḥyāʾ ʿulūm al-Dīn. Detta omfattande arbete,som framställer islamisk andlignet och sufismen, anses bland Islams mest framstående och betydelsefulla verk. Efter Koranen rankas Iḥyāʾ ʿulūm al-Dīn på andra plats med avseende på antalet läsare den attraherat i den muslimska världen [3].


Källhänvisningar

Litteratur:

  1. Fakhry, Majid 1997. Islamic Philosophy. Oneworld Publications, s. 96ff.

Elektroniska källor:

  1. Nakamura, Kojiro: “Al-Ghazali, Abu Hamid (1058-1111)”, ghazali.org (Utgiven 2008, Hämtad: 2013-08-01)
  2. “Revival 0f the Religious Science” (Iḥyāʾ ʿUlūm al-Dīn) – sammnanställning av tillgängliga översättningar till engelska, ghazali.org (Hämtad: 2013-08-02)
  3. “Imam Ghazali: The Sun of the Fifth Century Hujjat al-Islam”, thepenmagazine.net (Utgiven 2011, Hämtad: 2013-08-01)
  4. “Al-Ghazali and the Revival of Islamic Scholarship”, lostislamichistory.com