Shi´as tolkning av Sunni hadither

Några av de grundläggande felen i metodiken för

Shi´as tolkning av Sunni hadither

av Ahmad Elheich
BismiAllah al-Rahman al-Rahim

En stor del a shi´a-islamisk mission bland Ahl al-Sunna går ut på att ifrågasätta hadither för att så tvivel i Sunni-muslimers hjärtan.

Detta är inget nytt – det har pågått under många generationer. Skillnaden mellan förr och nu är att de som tidigare ägnade sig åt sådan polemik gjorde det mer mer kunskap. Nuförtiden sprids sådana misstolkningar på Facebook och Youtube av okunniga personer, som tolkar hadither utifrån eget tycke i enligt sin tro. Personer som kanske inte ens förstår arabiska eller känner till Koranen ger sig till att kritisera hadither och ifrågasätta Sunni hadithvetenskap.

Därför vill vi i en serie korta artiklar ta upp felaktigheterna i shi´as polemik. Vanliga feltolkningar som cirkuleras på internet kommer att bemötas, och påhopp mot Sahaba som utnyttjar sådana feltolkningar kommer att besvaras – bi tawfqi Allah ta´ala.

Det är oftast är samma hadither man stöter på, och de kan ganska enkelt rättas till. Först och främst bör den som vill förstå en hadith utgå från de hadith-lärdas metoder och tolkningssätt – inte från tolkningar från tredje part.

Metodiska felaktigheter i den shi´itiska polemiken

Låt oss börja med att ta en titt på felaktigheterna i själva metodiken för den shi´a-muslimska polemiken.Här följer en lista på generella fel som ofta förekommer i shi´as polemik mot sunni-islam. Man utgår (felaktgt) från att

  • att varje hadith skulle utgöra en regel och lag
  • att en hadith automatiskt skulle vara sahih om de förekommer i de hadithsamlingar som Ahl al-Sunna wal Jama´a använder
  • att hadither tolkas ordagrant
  • att om två hadither motsäger varandra (om de t.ex. kommer ifrån olika källor) så kan bara en av haditherna vara rätt och den andra måste vara fel
  • att hadither som berömmer (fada´il) Ahlu Al-Bayt tolkas automatiskt skulle utgöra ett bevis på deras förtur till khilafa
  • att utvalda hadither skulle gälla utan hänsyn till om det finns en liknande hadith med en annan berättarkedja

Snabb introduktion till hadithläran

För att genomskåda felen i den shi´itiska polemiken måste man veta vad en hadith är och hur en hadith undersöks. [1]

Sunnan är den islamiska tradition som utgår ifrån islams profet Muhammeds sätt att leva som förebild samt hans handlingar och ord i olika situationer. En hadith är det som äterberättats om vad Profeten Muhammed (välsignelser och fred vare med honom) sagt, gjort eller stillatigande accepterat att någon i hans närhet sagt och gjort, eller beskrivningar av hans person. Termen används även för att beteckna sådant om Sahaba sagt eller gjort. En annan beteckning för hadith är khabar. Dessa traditioner är növändiga för att förstå Islam, eftersom Koranen omöjligt kan täcka varje tänkbart händelseförlopp eller alla mänskliga handlingar för all framtid.

Haditherna återberättades muntligt och nedtecknades inte förrän efter Profeten Muhammed (välsignelser och fred vare med honom) bortgång. Merparten av hadithsamlingarna nedtecknades på 700- och 800-talen (100-200 år efter Hijra).

Med avseende på trovärighet klassas Hadither som

  • Sahih (sunda)
  • Hasan (goda)
  • Da´if (svaga)
  • Maudu´ (fabricerade)

När de lärda ska klassificera en hadith måste de undersöka olika saker:

  1. Om berättarkedjan är fullständig (muttasil) eller om det finns en lucka någonstans i berättarkedjan (munqati´).
  2. Om kedjan är går tillbaks till Profeten (salla Allah ´aleihi wa sallam) själv (marfu´) eller till en Sahabi (maqtu´) eller till en Tabi´i (mauquf´).
  3. Om hadithens innehåll stämmer med andra hadither. Om den är stark i sig själv men motsäger en annan starkare hadith kallas den shadhdh. En svag hadith avvisas helt om den motsäger en mera trovärdig hadith – den kallas då munkar.
  4. Att enskilda berätttarna existerat, att de träffat varandra, att de är noggranna (dabit) och rättfärdiga (´adl)

När en hadith kategoriseras börjar man med att kontrollera namnen på alla de personer som förmedlat hadithen, och tiden då de levde, så att man kan se att det är rimligt att de kan ha träffats. Skulle något namn saknas, eller om något namn inte stämmer, så blir det en lucka i kedjan. Det på verkar då trovärdigheten på hadithen, men den blir inte automatisk klassad som falsk.

Om hela listan med berättare är komplett, med namn, årtal, platser, etc. etc. som överensstämmer, räcker det dock inte föratt fastställa att hadithen är sann. Nu blir nästa steg att man undersöker om varje person är tillförlitlig. Om en person N. i kedjan t.ex. är känd för att vara en fantasifull person eller en skojare, eller om man han är glömsk, eller är öppet känd som syndare – då minskar rangen av hadithen.

Så fortsätter det tills man vågar bestämma vilken trovärdighetsrang hadithen slutligen får. Detta kan vara en komplicerad process. Det är kanske därför man inte helt vill förkasta de hadither som klassats svaga eller falska, eftersom det kan ha gjorts en felaktig bedömning.

Detta var en kortfattad beskrivning så man får en överblick över vad en hadith är. Vi kommer i fortsättningen att gå igenom några av de hadither som shi´a vanligen använder i sin polemik mot sunni-Islam, och påvisa bristerna i deras argumentation – bi idhni Allah ta´ala wa tawfiqiHi.


[1] Framställningen här bygger på Ibn Salah’s definitioner. En utförlig sammanställning av terminologin för hadtihklassificering enligt Ibn Salah finner man t.ex. i Wiki-artikeln “Hadith terminology”